Ledarskap

I år har jag läst ett två ledarskapsböcker. Två ganska olika böcker, men båda givande.

Dan B Allenders Den haltande ledaren driver tesen om att alla ledare har svagheter och att de goda ledarna lyckas förvandla sina svagheter till en tillgång. Allender lyfter fram flera goda poänger, som t ex att "En god ledare kommer med tiden att göra alla besvikna." (s 25) Att undvika att människor blir besvikna är omöjligt, men viktigare är att förebygga så att det finns ett förtroendekapital att ta av när besvikelsen kommer, och hur man hanterar besvikna medarbetare efteråt.

Fastän Den haltande ledaren går igenom en del ledarskapsteori och att Allenders grundtes har visst värde så lider boken av att de olika delarna varken formar en helhet eller som delar lyckas bära framställningen. Det bli lite hoppigt, och känns som en bok som bara delvis bygger på egen reflektion och erfarenhet. Ett drag av amerikanskt karriärstänk gör den också lite främmande för en godmodig skandinav som undertecknad. Allender skriver ur ett kristet perspektiv, men låter det ligga mest i bakgrunden - kanske försvagar det framställningen ibland.

Att vara chef och ledare är en bok vars författartrojka bestående av svenska ledarskapskonsulter inte haft någon ambition att presentera en helhet, utan några parktiska redskap för ledare. Exempel på kapitelrubriker: "Från specialist till chef", "Situationsanpassa din ledarstil", "Tydlig kommunikation" och "Utvecklingssamtal - ett viktigt chefsverktyg".

Bokens styrka ligger i det konkreta, som beskrivning av en arbetsgrupps olika faser och rollerna i den eller tecken på stress hos dig själv eller en medarbetare. De mer teoretiska avsnitten - om värderingar och dylikt blir svagare.

Jag kommer återvända till Att vara chef och ledare - den fungerar som uppslagsbok. Till Den haltande ledaren är jag inte säker på att jag kommer vända mig igen, istället skulle jag behöva hitta en annan bok om kristet ledarskap/chefskap

/ErikJA

Allender, Don B Den haltande ledaren. Förvandla din svaghet till din styrka, KM&Bornelings, Forserum 2010, 200 sidor ( + 116 sidor arbetsbok).

Mossboda, Britt-Mari; Peterson, Mikael; Rönnholm, Inga Att vara chef och ledare. Dina verktyg för praktiskt ledarskap, Ekerlids förlag, Stockholm 2007, 140 sidor (flera upplagor utkommit).

Dykarens ansikte

Själavårdsböcker kan vara av väldigt olika slag. Romaner kan vara själavårdande på många sätt, och i så hög grad som Bo Giertz Stengrunden som till och med fick "En själavårdsbok" som undertitel. Mer av handbok i själavård är Gunnar Elstads bidrag och liknande. En tredje själavårdsgenre är de mer självbiografiska böckerna på området. Tidigare har jag läst Erland Svenungssons En gång på jorden. Femton brev till en son (Cordia 2002).

Göran Sahlberg (f 1954) är själavårdslärare vid Örebro missionsskola. En mycket sympatisk man från det lilla jag såg och hörde honom när jag gick på skolan våren 2006. Men det är förstås ganska svårt att tänka sig en osympatisk själavårdslärare. Sahlberg har skrivit boken Dykarens ansikte med den långa deskriptiva undertiteln Om berättelsens roll i själavården - eller en själavårdares berättelse om sig själv. Boken är en själavårdsbok med många bottnar - en mer teoretisk botten har lite av handbokskaraktär, eller i alla fall kan fungera som ingång till hur berättelsen fungerar i själavården. En annan botten är den självbiografisk med den egna barndomen och kränkningar i centrum, och med farfars misslyckade livsöde i periferin. Och så finns det en botten, som kanske snarare är ytan, som skildrar den process som innebär bokens tillkomst.

Rörigt? Inte så farligt ändå, tvärtom ger de olika aspekterna innehållet tid att sjunka in. Boken kan rekommenderas den som är intresserad av själavård, men kan knappast fungera som grundbok.

/ErikJA

Sahlberg, Göran Dykarens ansikte. Om berättelsens roll i själavården - eller en själavårdares berättelse om sig själv, Libris, Örebro 1998, 190 sidor.

Hur man ska be

Bra och konkret undervisning om bönen ger Martin Luther sin vän och barberare Peter Beskendorf. Luthers brev till barberarmästaren gavs tidigt ut i tryckt form, och en fin svensk översättning kom år 2010. Den svenska översättningen av lutherskriften får i boken sällskap av några kommentarer kring Luthers böneteologi. För såväl översättning som kommentarer står Tomas Appelqvist, som 2009 disputerade just på Luthers böneteologi.

I boken lyfter Luther fram hur den dagliga bönen kan utgå från Fader Vår, de tio budorden och trosbekännelsen. När man ber läser man först en rad ur något av de tre och låter sedan den egna bönen utgå därifrån. En tänkt fyrfaldigt bunden krans använder Luther som bönemönster där han låter t ex varje budorden bli till 1) läropunkt, 2) tacksägelseämne, 3) anledning till bikt/syndabekännelse och 4) böneämne. Appelqvist kommenterar: "Den 'fyrdelade kransen', att se varje bud eller trosartikel som lära, tacksägelse, bikt och bön, är för Luther ett sätt att se på varje separat punkt ur så många aspekter som möjligt. På så sätt finns det hela tiden uppslag till personliga tillämpningar av orden i texten, utan att bedjaren riskerar att föras alltför långt bort från bönens grundläggande ord." (s 50)

Den uppmuntrande tonen hos Luther, och hans härliga syn på människor som verkar på "rätt plats" framkommer när han jämför bönens arbete med barberaren. Bokens ursprungliga mottagare var ju både och: "På samma sätt som med uppmärksamheten i bönen är det med en flitig och duktig barberare; han måste ha sina tankar, sinnen och ögon noga riktade mot rakkniven och håret och inte glömma var händerna är när han rakar och skär. Om han samtidigt vill prata mycket eller riktar sin tanke åt ett annat håll kan han mycket väl råka skära någon i munnen eller näsan eller till och med i halsen." (s 27-28)

Boken kan du köpa här.

/ErikJA

Luther, Martin Hur man ska be - Luthers brev till barberarmästaren Peter Beskendorf, Artos 2010, 88 sidor (varav Lutherskriften 30 sidor).

En så innerligt god Gud

Under andra halvåret 2011 har jag varit involverad i ett bokprojekt som gjort att jag inte hunnit läsa så¨mycket annat. Men nu är i alla fall projektet i hamn. Det handlade om en festschrift till Lars-Åke Nilsson, bibelskolelärare och präst. Tillsammans med Markus Hector har jag varit redaktör för boken.

Boken följer samma trinitariska mönster som ofta återkommer till L-Å Nilssons undervisning. I anslutning till var och en av trons tre artiklar finns fyra kapitel av olika skribenter. Dessutom inleds boken med ett par kapitel mer direkt kopplade till L-Å Nilsson.

I boken finns bidrag av komminister Fredrik Carlsson, advokat Peter Henrysson, missionär och bibelskolelärare John-Erik Ekström, kyrkoherde Göran Landgren med flera. Spännande läsning!

Förutom redaktörskapet har jag fått bidra med ett par kapitel. Dels har jag skrivit om Dietrich Bonhoeffers utläggning av skapelseberättelsen. Och dels har jag tillsammans med Lars Artman skrivit om Hugo Odebergs förståelse av korset. Hur bra de båda bidragen blev får andra yttra sig om (eller låta bli). Men det var fantastiskt stimulerande att få ägna några kvällar/nätter i höstas åt studiet av Bonhoeffer och Odeberg.

Arbetet med festskriften blev nog mer omfattande än jag i min naivitet tänkt på förhand. Men så ska de nog vara för att man ska våga ge sig in i en del typer av projekt.

Boken finns att köpa på BV-förlag.

/ErikJA

Hector, Markus (red) & Andersson, Erik J (red) En så innerligt god Gud. Festskrift till Lars-Åke Nilsson, BV-förlag 2012, 193 sidor.

Första Korintierbrevet

I kommentarserien Nya Testamentets Budskap har en ny volym kommit under 2011. Seriens huvudredaktör Mikael Tellbes har kommenterat Paulus första brev till Korint.

Det är spännande att ett förlag, Libris, vågar satsa på bibelkommentarer skrivna på svenska. Projektet är säkert vanskligt, och layoutmässigt har de senaste volymerna fått lämna det snygga formatet med tvåfärg. Men fortfarnade är det vackra böcker!

Tellbe är lärare vid Örebro teologiska högskola, och jag har fått ett gott intryck av det lite jag möte honom, och det jag tidigare läst. Därför var det med spänning jag tog mig an den nya kommentaren som fått titeln Korsmärkt gemenskap.

Att Paulus skriver till en församling som är levande förstår man verkligen av Tellbes utläggning. Han pekar på hur Paulus ramar in brevet med undervsining om Jesus kors och uppståndelse, för att inom den ramen bemöta ett antal frågor som de kristna i Korint ställt och ytterligare ett antal problem i församlingen Paulus fått kännedom om.

Problemen i Korintförsamlingen spårar Tellbe i en "blandning av spiritualisering, sekulariserning och segregering". Samma tre komponenter kan ses i många kristna sammanhang idag, och brevet blir på det sättet aktuellt.

När man läser brevet och Tellbes kommentar anar man Paulus, och Guds, glädje över församlingen i Korint - över deras tro och hängivenhet - samtidigt som det finns en oro och en sorg över att man inte fungerar helt tillsammans, som en kropp, som Kristus kropp, i Korint.

Att skriva en kommentar över 1 Kor måste vara en särskilt utmanande uppgift i relation till den kristna tradition författaren står i. Inget annat av Paulus brev berör så många olika delar i församlingslivet. Tellbe är hemma i Evangeliska Frikyrkan och, som sagt, verksam vid Örebro teologiska högskola. Han skriver ur ett "frikyrkligt" perspektiv, men förhåller sig inte okritisk till den traditionen. Ibland kunde man önska sig mer av tillämpning för idag, men kanske är återhållsamheten ibland ett uttryck för att låta bibeltextens budskap stå på egna ben.

Jag är glad över att Tellbe i anslutning till 1 Kor 11 lyfter fram att Paulus skriver om kefale (huvud) i betydelsen auktoritet. På ett försiktigt sätt gör han upp med felaktiga föreställningar om att kefale handlar om ursprung, som t ex den tidigare Örebroläraren P-A Sverker lärt ut.

Mindre klar tycker jag Tellbe blir i 1 Kor 14 när Paulus skriver om kvinnornas roll i gudstjänsten, men han låter i alla fall texten vara en del av brevet, till skillnad mot Gordon D Fees märkliga argument om tillägg i Paulus text. (I övrigt är Fees kommentar ganska spännande!)

Läsningen av Tellbes kommentar har gett mig mersmak. Kanske dags att studera Första Korintierbrevet ytterligare?

/ErikJA

Tellbe, Mikael Korsmärkt gemenskap. Första Korinthierbrevet, Libris, Örebro 2011, 348 sidor.

Livets stora risk

Som jag tidigare skrivit på HyllaC har jag läst Stefan Swärds bok Efter detta. Den handlar om vad som händer efter livets slut. Och den är verkligen läsvärd.

Min recension från tidningen Till Liv kan du läsa här.

/ErikJA

Stefans Swärd Efter detta. Om Guds kärlek och rättvisa, himmel och helvete, XP Media 2011

En modern kristen klassiker

Stefan Gustavssons bok Kristen på goda grunder kan nog kallas en modern kristen klassiker, i alla fall om man tänker på böcker skrivna på svenska. När den kom för snart femton år sedan mötte den ett behov: En tydlig, enkel bok om apologetik på svenska.

Jag köpte den tidigt, men läste den inte direkt. Apologetik är inte ett av mina specialintressen - och dessutom hade jag hört Stefan hålla föredrag om en del av bokens innehåll i olika sammanhang. Men så småningom läste jag den ialla fall och tyckte den var bra.

Men det är nu, efter några år som missionär och predikant, som jag verkligen uppskattar den. Och kanske just därför att jag inte är så apologetiskt lagd. När jag ska hålla ett föredrag, eller i en predika, över ett ämne som gränsar till apologetikens område kan jag alltid ta fram Kristen på goda grunder och läsa ett kapitel eller två. Jag får en översikt, en sammanfattning, som är tydlig och pedagogisk.

Sådana böcker är guld värda att ha i sitt eget personliga referensbibliotek!

/Erik

Stefan Gustavsson Kristen på goda grunder. Om sanning i en tid av tvivel, SESG-media/Cordia 1997 med flera senare upplagor