Reconciliation in an African Context

Reconciliation in an African Context är titeln på en bok jag köpte i den evangelisk-lutherska kyrkans bokhandel i Kisumu, Kenya. Den är därmed kanske inte så lätt att få tag i på svenska bokmarknaden, men desto viktigare att jag berättar om den. Boken är en doktorsavhandling från ett luthersk seminarium i USA och författad av Joseph Ochola Omolo, präst (senare biskop) och rektor vid Matongo Lutheran Theological Seminary.

I boken lägger dr Ochola först en teologisk grund för "Reconciliation as Act and Concept" i Bibeln och i de lutherska bekännelseskrifterna (kap 2 o 3), därefter ges en bakgrund till begreppen ära/heder och skam för förståelse av reconciliation i traditionell afrikansk religion (kap 4). Så långt är det ganska allmän läsning och framställningen känns tidvis lite omständig, men så får det vara vid akademin.

I de följande två kapitlen redogör sedan författaren för sina fältstudier inom tre stammar (som finns i västra Kenya): gusii (kisii), luhya och luo. Författaren har själv arbetat lång tid bland gusii, är gift med en kvinna från luhya och är själv luo. Studiets upplägg var att först i en mindre förstudie och sedan i en större undersökning möta representanter från de tre stammarna och deras traditionella religion (African Traditional Religions, ATR), och därutöver möta medlemmar från olika kristna kyrkor med afrikanskt ursprung (African Initiated Churches, AIC), för att fråga om deras syn på synd, ära/heder, skam och reconciliation. Med avseende på AIC fokuserade författaren särskilt på om det fanns en tydlig koppling mellan sakramentssyn och reconciliation.I bokens avslutande kapitel dras en del slutsatser och görs en missiologisk analys.

Styrkan i dr Ocholas arbete ligger i redogörelsen för fältarbetet. Man får en inblick i tre stammars  tänkesätt kring rätt och fel, kring ära/heder och skam, och hur viktigt det är att återupprätta såväl personer och förhållanden. En del riter/ceremonier beskrivs för reconciliation. Samtidigt visar författaren att ganska mycket av de traditionella föreställningarna förs med in i praxis i AIC, en del officiellt inkorporerat och "kristnat", annat genom att medlemmarna  fortsätter söka vägledning hos traditionella trollmän och liknande. Dop och nattvard som medel för reconciliation finns med i de undersökta AIC, emn temat är trots allt ganska svagt och jag får ingen riktigt uppfattning om det fungerar återuåårättande både vertikalt (i förhållande till Gud9 och horisontellt (i förhållande till medmänniska, stam och fiender). En svaghet verkar vara inställningen att man som enskild eller grupp i AIC inte så lätt kan söka reconciliation utanför kristna sammanhang. Man har så att säga bytt referensram när man lämnade ATR och samspel (på mellanmänskligt plan) mellan dessa grupper syns svårt.

Spännande läsning - och jag hoppas att Joseph Ochola Omolo får tillfälle att skriva mer.

/ErikJA

Joseph Ochola Omolo, Reconciliation in an African Context. Paul's Theology of Reconciliation Engaging Honour and Shame Cultural Elements among the Gusii, Luhya and Luo People of Western Kenya, Uzima Publishing House, Nairobi, Kenya 2008,  189 sidor.

I en uppslagsbok

Jag skulle läsa något om välsignelse. Sökte i Nordisk Teologisk Uppslagsbok. Efter som den inte bara är teologisk, utan också nordisk, fanns artikeln jag sökte under rubriken "Velsignelse".

Så långt logiskt och begripligt. Men sedan ser jag att på samma uppslag, på vilket artikeln om välsignelse inleds, finns också en artikel - med fotografi - om Julius Wellhausen.

Välsignelse och Wellhausen på samma uppslag?! Vi lever i kontrasternas värld.

/Erik

Från min bokhylla

Vi har fått besök från Sverige. Fantastiskt roligt. Men vad har det med mitt läsande att göra?

Jo, från mina bokhyllor hemma hos svärmor och svärfar har det plockat med sej några titlar jag bett dem om:

Philipp Melanchton Loci Comunes 1521
Martin Luther Om en kristen människas frihet
Samme Luther Stora Galaterbrevskommentaren
T Johansson, B Hägglund, R Söderlund Philipp Melanchton 500 år

Alla fyra, och några titlar till, ingår i kursen "Lutherska klassiker" som jag hoppas kunna klara av under det närmaste året - och på så sätt bli lite klokare. Nu är bara frågan vilken jag ska börja läsa.

/Erik

Afrikansk teologi

Det är oerhört spännande att läsa teologi från Afrika, Asien och Latinamerika. Inte alltid enkelt, ibland är det så mycket som är kulturellt främmande för mej, men spännande. Sedan är det förstås inte så att teologi är bra bara för att den kommer från ett visst område.

Just nu kämpar jag med en antologi som heter The Gift of Grace. The Future of Lutheran Theology. Det är en tjock volym med bidrag av lutherska teologer från olika länder. De flesta bidragen är dock skrivna av västeuropéer och nordamerikaner. En del är tänkvärt, annat mer... ja, jag vet inte... mindre tänkvärt och än mindre trovärt.

Men så kommer jag till ett bidrag som heter "The Theology of the Cross: Does It Make Sense to Africans?" av Fidon R Mwombeki, Lutherska kyrkan i Tanzania. Han skissar bakgrunden till Luthers begrepp theologia crucis (korsets teologi) och avfärdar sedan att det är ett centralt begrepp för Luther. Att denna teologi dessutom ibland formulerats så att alla kristnas lidande främst ska ses som lidande i Kristus' efterföljd menar Mwombeki blir helt obegripligt i an afrikansk kontext.

Afrika lider - sjukdom, fattigdom, rasism - och mycket av lidandet är direkt eller indirekt tillfogat av andra människor. Det är inte ett lidande för Kristus! Därför måste en lidandets teologi omfatta mer än att "allt lidande är lidande för Kristus".

Korsets teologi vill Mwombeki på den afrikanska kontinenten ersätta med en "blodets teologi". Blodet talar i en afrikansk kontext om liv och förbund/förening, om offer och försoning.

Jag ska nog försöka hitta mer att läsa av Fidon R Mwombeki.

/Erik

Gregersen, Nils Henrik (red), Holm, Bo (red) et al The Gift of Grace. The Future of Lutheran Theology, Fortress Press, Minneapolis 2005.