Tro åt svenska folket

En liten ful grön bok jag läst på sistone heter Tro åt svenska folket. Nu är det ju så att skönhet många gånger sitter på insidan, och när det gäller denna publikation så är det sant. Framförallt bokens andra del, skriven av teol dr Fredrik Brosché, är väl värd ett studium.

Jag har läst boken inom ramen för en litteraturkurs och bjuder på ett utdrag ur hemtentan jag just mailade iväg:

Det speciella med kristendomen är, enligt Fredrik Brosché, Jesus Kristus och vad denne på korset åstadkommit: syndernas förlåtelse.[1] Vägen till att människor ska ta emot detta är ”enligt Bibeln och bekännelseskrifterna: Guds ord måste predikas så att vi upptäcker både vår synd och Guds nåd. Detta sker endast genom en klar förkunnelse av lag och evangelium.”[2]

Men Brosché påpekar att många nutidsmänniskor har svårt att ta till sig förlåtelsen på grund av sin självupptagenhet, sina motstridiga känslor att höra till en gemenskap och samtidigt hävda sig själv, samt att skulden, i den mån den upplevs, vänds mot den egna personen.[3]

Brosché ger fyra förslag på hur förkunnelsen bör formas för att nå fram till nutids­människan:[4]

1) Predika kallelsen så att lyssnaren upplever Gud som ett du och sig själv som ett jag. Nutidsmänniskan behöver upptäcka Gud och drabbas av hans närvaro! För detta finns inte en formel, det kan ske på olika sätt, men det handlar om att se att ”i alla livs­situa­tioner finns Gud sökande och kallande oss”. Det finns ett tilltal som göra män­niskan till någon i Guds ögon

2) Predika lagen så att lyssnaren ser sin stora skuld mot Gud bakom alla små­skulder mot människor. Den narcissistiska människan behöver se att hon inte kan för­handla med Gud eller hävda sig genom att jämföra sig med andra. Hon behöver ledas fram att stå ansvarig inför en personlig Gud och se att i Kristus finns hennes enda hopp.

3) Predika evangelium så att lyssnaren möter Guds kärlek bakom Guds vrede. Först när evangelium förkunnas vågar människan ta till sig lagen i fullt mått, för då har hon en plats att fly till. ”I tillit till Kristus får den narcissistiska nutidsmänniskan Andens hjälp att göra det svåraste av allt – släppa alla krampaktiga kompensationer och bejaka en godhet som är större än hon själv.”

4) Predika Guds kärleks närvaro i alla livssituationer så att lyssnaren kan upptäcka alla goda möjligheter och beredda gärningar. I sig själv kan inte en människa se hela verkligheten, men evangelium visar hur Kristus’ kors visar sanningen: ”Alla mot­sätt­ningar i den skapade människotillvaron innehåller innerst Guds kärleks väl­sig­nelse.” Syndernas förlåtelse blir ingången till ett nytt, befriat, liv som präglas av glädje och aktivitet.

Brosché betonar, utifrån sin lutherska hemvist, att också idag ska korset (Guds frälsning) för­kunnas genom att förkunna lag och evangelium. Men han lyfter fram en rad betoningar som behöver göras för att budskapet ska nå fram, och bli det befriande budskap som talet om korset ska vara.

Så långt från hemtentan.

/Erik


Fredrik Brosché ”»Syndernas förlåtelse åt allt Sveriges folk« Att predika lag och evangelium för narcissistiska nutidsmänniskor” s 27-54 i Bertil E Gärtner & Fredrik Brosché Tro åt svenska folket, Pro Caritate, Göteborg 1987.

---

[1] Brosché s 27-29.

[2] Brosché s 31.

[3] Brosché s 31-35.

[4] Brosché s 38-51. Rubrikerna är Broschés formuleringar, följda av mina sammanfattningar.

Studieskuld

Jag har en studieskuld från föregående akademiska år. Inte en studie-låns-skuld. Det har jag också, men den är både äldre och tråkigare. Nej, min studieskuld består i att jag på en av de tre kurser jag anmälde mig till ifjol ännu inte har inkommit med redovisning. Kursen heter Skammens teologiska problematik och ges vid Johannelunds Teologiska Högskola.

Det är ett spännande område att studera och reflektera över. Att människor idag känner mer skam än skuld tror jag är en riktig iakttagelse. Sedan kan man konstatera att "skam" blivit lite av ett modebegrepp - även på teologins område finns trender och mode. En del som idag kallas skam skulle tidigare faktiskt beskrivits som skuld, eller i termer av självförakt. En tendens är att skam behandlas mer som känsla än som socialt fenomen. Kanske kan jag återkomma till ämnet. Det beror på om jag tycker att min hemtentamen blir bra...

I kurslitteraturen ingår flera böcker som arbetar med vilka utmaningar som övergången från modernt till postmodernt ställer på kyrkan och på förkunnelsen. Det är verkligt spännande. Ett exempel är Jimmy Long som beskriver övergången "Moving from Modern to Postmodern" under följande rubriker:

- From Word to Image

- From Detached to Participant

- From Didactic to Narrative

- From Knowledge to transformation

- From Inward Focused to Outward Focused

Spännande! Får se om jag kan reglera min studieskuld inom en inte alltför avlägsen framtid.

/Erik

Jimmy Long Emerging Hope. A Strategy for Reaching Postmodern Generations, IVP Books, Downer Grove 2004 (2nd edition), 251 sidor.

Påskaftonsmänniskor

Jag har länge funderat över påskafton. Denna märkliga dag mellan Jesus' död och uppståndelse. Jimmy Long använder påskafton som en bild för den postmoderna människan. Här ett utdrag ur min hemtenta i kursen om skam som teologiskt problem:

"Long håller fram korset som centralt i förkunnelsen både ur ett skuld- och ur ett skamperspektiv. På korset visar Gud att han identifierar sig med den av skam plågade människan. (s 107) Den objektiva sidan av korset - rättfärdiggörelsen, soning av skuld - behöver i den postmoderna tiden kompletteras med relationssidan (s 106). [...] Samtidigt lyfter Long fram att den postmoderna människan behöver få höra att hon är accepterad och adopterad av Gud - detta har sin grund i korset, men ännu tydligare i inkarnationen (s 114-115). Men Nya testamentets centrum är, enligt Long, korset (s 127). På korset dör Jesus en skamfylld död - och många människor i dag lever sitt liv som lärjungarna på påskafton - där det borde finnas hopp (pga Jesus' död) lever man i vilsenhet och förtvivlan. Hoppet, grundat i 1) Guds seger över Satan genom Jesus' död och uppståndelse och 2) den helige Andes gåva, behöver förkunnas för den vilsna människan. (s 127-128)

/Erik

Long, Jimmy Emerging Hope. A Strategy for Researching Postmodern Generation, 2nd ed, IVP Books, Downers Grove, 2004.

Ingångar i en postmoderna värld

Några år har jag prenumererat på ingång, Johannelunds teologiska skriftserie. Den är ibland grymt bra, och ibland ganska slätstruken. Jag upptäckte ingång när de gav ut ett dubbelnummer med titeln "Hur hittar jag en bra bibelkommentar?" (nr 1-2/2001), och sedan dess prenumererar jag.

Samma år, 20010, skrev Tomas Nygren en bra artikel om postmoderniteten och hur kyrkan kan möta dess utmaningar. Under rubriken "Några slutsatser för det kristna arbetet" skriver Nygren (jag återger klipp från sidorna s 46-48, med Nygrens numrering kvar):

1) Insikten om att vi står i delvis nya frontlinjer är absolut nödvändig. ... Förkunnelse med en kvarlevande front mot gamla tiders lagiskhet svarar inte mot den vägledning hon [den unga postmoderna människan] söker. ... I en ung postmodern generation är problemet snarast det motsatta. Världen är ett mångfaldens vida öppna fält. Man saknar både vägledning och djupa relationer.

2) Vi har i svensk kristenhet i långa tider haft som strategi att "sänka trösklar", och framstå som mer "allmänmänskliga". ... Dock är denna typ av strategi en ren katastrof i postmodernitetens kultur där allt utvecklas mot att bli subkulturer.

3) "Jesuskoncentration" är betydligt mera strategisk än ett allmänt tal om Gud. Det allmänna talet om Gud blir snarast ett opersonligt tal om en kraft eller kärleksprincip. Båda dessa finner jag vara mindre lyckade. Jag vill på inget sätt förneka att Gud är kärlek, men ingen av dem ger ett tillräckligt uttryck för Gud som en personlig Gud.

4) Gemenskapsbyggande är av högsta vikt i en församling idag. ... Genom att satsa på gemenskap svarar vi både mot ett stort behov och ärmed och skapar en nödvändig "motkultur" inom ett visst område.

5) Musik- och sångarbetet har en oerhörd betydlese. Det är genom musiken de flesta låter viktiga delar av sin identitet formas och speglas.


6) "Helhetsbristen" många lider av tar sig bl a uttryck i att man upplever ett behov av att bli mött till hela sitt jag. Vi behöver därför möta både sociala behov, känsla, intellekt och vilja hos en människa.


7) Former som uttrycker att allt är "färdigkonstruerat" lockar inte. Den enskilde behöver få uppleva att han/hon är med och konstruerar formen.

Detta är spännande läsning! Och det sätter igång så mycket fler tankar än dem som har med min läskurs att göra.

/Erik

Tomas Nygren, "Det kristna arbetet och postmodernitetens människa", ingång, nr 3/2001, s 38-48.

Lag och evangelium uppdaterat

Jag har nu läst ett par hundra sidor av Leif Andersens homiletik. Äntligen har jag kommit fram till det kapitel som fick mej att köpa så dyra danska böcker: "Kap 6: Lov og evangelium opdateret".

I luthersk predikokonst är begreppsparet lag och evangelium helt centralt. Jag har funderat över det strävsamma paret under några månader. Inte känt mej helt bekväm med allt jag läst om lag och evangelium (t ex C. F. W. Walther). Jag har tyckt att jag inte riktigt greppat hur lag och evangelium ska tillämpas som homiletisk princip idag.

Andersen är verkligen spännande och utmanande. Vad sägs om följande citat?

"Al homiletisk fornyelse till trods hører denne grundlæggande skelnen mellem loven og evangeliet til det universelle i den kristne didache. Den er ikke Martin Luthers fikse idé eller en subkulturel specialitet. Den er suprakontekstuel i samme forstand, som Guds eget vesen er det. For den stammer fra og udtrykker Guds eget væsen." (s 199)

Men Andersen menar också att förkunnelsen av lag och evangelium ska uppdateras. Jag läser vidare, och funderar på om han gör det på ett gott sätt. Vissa av hans tankar ligger ganska väl i linje med vad jag själv kom fram till när jag läste Bonhoeffers Etik i våras, men annat förvånar mej mer.

Och så kommer plötsligt Andersen till Walthers bok The Proper Distinction Between Law And Gospel (1897) och konstaterar att den är en "klassisk, betongluthersk homiletik". Den är inte anpassad till 2000-talet - hur skulle den kunna vara det? - men Andersen menar likväl att Walthers arbete "lyser av sjælesørgersik indsigt og fokus på tilhørereren". (s 224)

Jag får nog läsa Walther igen. Men först ska jag läsa ut Andersen.

/Erik

Leif Andersen Teksten og tiden. En midlertidig bog om forkyndelsen, Band 1 och 2, Kolon, Fredericia 2006.

Skuld och skam

Just nu läser jag en mycket bra bok om skam och nåd: Shame & Grace. Healing the Shame We Don't Deserve. Fantastiskt spännande, och aktuell i en tid som är så fylld av skam- och skuldkänslor. Jag får återkomma med någon form av sammanfattning eller recension när jag läst mer.

En bra, översiktlig, artikel på samma område finns förresten i senaste numret av tidningen Till Liv. Psykologen Mattias Engström skriver där om "Fri och förlåten eller tyngd av skuld och skam?"

/Erik

Lewis B Smedes Shame & Grace. Healing the Shame We Don't Deserve, Harper One, New York 1993. (Svensk översättning: Skam, skuld och befrielse, Libris, Örebro 1993.)

Läskurser

Jag har anmält mej till några läskurser på Johannelunds Teologiska Högskola! Teologistuderande igen - inte illa. Det är förstås inte så många veckor jag inte läst någon teologisk litteratur, men det känns ändå lite spännande.

Under ett par år har jag tänkt att jag skulle försöka läsa lite mer planerat, men (nästan) varje projekt har runnit ut i sanden. Chiclayo, staden jag bor i, ligger ju i öknen så här finns mycket sand att rinna ut i.

Därför blev jag glad när jag på J-lunds hemsida för ett tag sedan fann tre läskurser som passar mej väldigt bra just nu. Att de dessutom inte krånglar till saker och ting på skolan, utan accepterar att en student kan bo på andra sidan jorden är ju heller inte så dumt.

Tre kurser har jag anmält mej till. Får nog försöka prioritera så jag försöker mej på en i taget - och ha en realistisk målsättning - kanske ett år?

Kurserna heter Skammens teologiska problematik, Nutida luthersk teologi respektive Lutherska klassiker. (Beskrivning av kurserna här.)

I den första ingår delar av Leif Andersens homiletiska dubbelverk (Teksten og tiden I och II, Kolon, Fredericia 2006) och i den andra Tomas Nygrens - rektorn på J-lund - avhandling om lag och evangelium från 2007 (Lag och evangelium som tal om Gud - en analys av synen på lag och evangelium hos några nutida lutherska teologer... Artos, Skellefteå 2007).

Båda verken har jag sedan tidigare tänkt läsa, men var ska jag börja?

En komplicerande faktor dock är att de flesta bäcker behöver beställas från Sverige eller USA. De är ju inte här imorgon precis.

/Erik