Philip Jakob Spener (1636-1705) spelar en viktig roll för utvecklingen av ecclesiola-tanken inom lutherdomen. Även Spener önskade att ecclesiolan - den lilla kyrkan - skulle bli till förnyelse för den stora. Men till skillnad från Luther hade Spener en kortare tidtabell:
"Speners ecclesiola-taenkning tog i modsaetning till Luthers sigte på umiddelbar realisering. Folgelig måtte han betaenke og tage höjde for, hvad der var praktisk realiserbart. Han afviste på den baggrund eksplicit at danne en sakramentforvaltande forsamling inden for parokial-menigheden med henvisning til, at det ville skabe uro og före til et skisme. Han foretrak en frivillighedsforsamling, der samlede sig om ordet alene." (s 63)
Här finns en modell i vilken sakramentens roll nedtonas, både som kyrkokonstituerande element och som yttre tecken på kyrkotillhörighet. I sin strävan att inte skapa splittring väljer ecclesiolan endast att samlas omkring ordet. Speners modell har fått många efterföljare.
/Erik
Bokinfo här.
Visar inlägg med etikett ecklesiologi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ecklesiologi. Visa alla inlägg
fredag 29 oktober 2010
torsdag 28 oktober 2010
Kirke i kirken IV
Jag fortsätter läsa Mikkel Vigilius' avhandling. Tycker Du det blir tröttsamt får Du vänta på nästa blogginlägg - eller varför inte njuta av ett gammalt? Men för egen del finner jag Vigilius intressant, inte minst med tanke på att jag hör hemma inom en lågkyrklig missionsrörelse.
Vad säger Luther om den lilla kyrkan i den stora? Vigilius behandlar Luther på cirka 30 sidor och ser en utveckling över tid hos Luther. Luthers utgångspunkt i synen på kyrkan är tilltron till Bibeln. Om/där/när Guds Ord predikas växer den evangeliska tron fram, och med den ett nytt kristenliv, som i sin tur leder till förnyelse av former för kyrka och gudstjänst.
"I Perioden 1521-1525 var det centrale anliggende i Luthers kirkelige reformarbejde således, at evangeliet blev forkyndt. Derfor måtte der uddannes evangeliska praedikanter, og lokale grupper av evangeliske kristne måtte kalde dem. På denne måde kunnde der dannes lokalmenigheder med en sand forkyndelse av Guds ord og i sin tur også med en evangelisk ordning av menighedslivet. Ud fra sådanne evangeliske lokalmenigheder ville evangeliet kunne udbredes til og virke reformerende ind på kirken i sin helhed." (s 32)
Vidare framhåller Luther lokalförsamlingens myndighet och makt. Olika forskare värderar den tidige Luthers syn mycket olika. En del ser en omogen reformator med överdriven radikalitet. Andra ser en ursprunglig, ren evangelisk syn på församlingen, som Luther sedan av realpolitiska skäl tvingas moderera.
Från 1525-1526 växer en annan bild fram hos Luther. Tilltron till lekfolkets förmåga minskar, och Luther betonar mer än tidigare prästens position gentemot församlingen. Att det fortfarande är så att kyrkan finns där nådens medel rätt förvaltas står klart, men Luther gör också en ansats att låta kyrkan bli mer folkomfattande.
Luthers kyrkosyn är inte huvudämnet för Vigilus' avhandling, men framställningen är välskriven och visar tydligt att man genom att välja verk hos Luther kan få ganska olika beskrivningar av vad kyrkan är.
/Erik
Bokinfo finner Du här.
Vad säger Luther om den lilla kyrkan i den stora? Vigilius behandlar Luther på cirka 30 sidor och ser en utveckling över tid hos Luther. Luthers utgångspunkt i synen på kyrkan är tilltron till Bibeln. Om/där/när Guds Ord predikas växer den evangeliska tron fram, och med den ett nytt kristenliv, som i sin tur leder till förnyelse av former för kyrka och gudstjänst.
"I Perioden 1521-1525 var det centrale anliggende i Luthers kirkelige reformarbejde således, at evangeliet blev forkyndt. Derfor måtte der uddannes evangeliska praedikanter, og lokale grupper av evangeliske kristne måtte kalde dem. På denne måde kunnde der dannes lokalmenigheder med en sand forkyndelse av Guds ord og i sin tur også med en evangelisk ordning av menighedslivet. Ud fra sådanne evangeliske lokalmenigheder ville evangeliet kunne udbredes til og virke reformerende ind på kirken i sin helhed." (s 32)
Vidare framhåller Luther lokalförsamlingens myndighet och makt. Olika forskare värderar den tidige Luthers syn mycket olika. En del ser en omogen reformator med överdriven radikalitet. Andra ser en ursprunglig, ren evangelisk syn på församlingen, som Luther sedan av realpolitiska skäl tvingas moderera.
Från 1525-1526 växer en annan bild fram hos Luther. Tilltron till lekfolkets förmåga minskar, och Luther betonar mer än tidigare prästens position gentemot församlingen. Att det fortfarande är så att kyrkan finns där nådens medel rätt förvaltas står klart, men Luther gör också en ansats att låta kyrkan bli mer folkomfattande.
Luthers kyrkosyn är inte huvudämnet för Vigilus' avhandling, men framställningen är välskriven och visar tydligt att man genom att välja verk hos Luther kan få ganska olika beskrivningar av vad kyrkan är.
/Erik
Bokinfo finner Du här.
fredag 8 oktober 2010
Kirke i kirken III
Mikkel Vigilius undersöker rötterna till ecclesiola-begreppet. För att göra det behöver han först se på kyrkan under hennes första århundraden. Under 300 år var den kristna kyrkan en rörelse "underifrån". Den stod i kontrast mot de stora religiösa strömningarna, var utan politiskt beskydd och saknade stora ekonomiska resurser. Trots allt det (eller tack vare?) spred sej den kristna tron och kristna gemenskaper växte fram med en väldig fart.
Vigilius lyfter med den engelske teologen Michael Green fram fem förhållanden som skiljde de kristna gemenskaperna från samtidens hellenistiska kultur (s 21-22):
1) Personlig tro. Ett sådant krav var främmande för religiösa system som byggdes upp av genomförande av riter och yttre kännetecken.
2) Ny livsföring. Andre religiösa rörelser kunde kräva perioder av rituell renhet osv, men man bröt inte varaktigt med den omgivande kulturens vanor och sätt att leva.
3) Exklusiv gudsdyrkan. Den hellenistiska kulturen var synkretistisk - många gudar fick samsas också i den enskildes religiösa liv. För det kristna fanns det en, och endast en, Gud och Herre.
4) Inkluderande gemenskap. De kristna övertog det vanligaste begreppet för förening eller gemenskap - koinonia - men gav det ett nytt innehåll. En gemenskap där alla oavsett kön, nationalitet, status, välkomnades var något helt nytt.
5) Kärleksfull omsorg om nästan. Hellenistisk spiritualitet var egoistisk och hämningslös. Kristendomen var annorlunda.
Sådana var förhållandena. Men med Konstantin den Store förändrades villkoren för kyrkan drastiskt - plötsligt var det politiskt korrekt att vara kristen och kyrkan knöt nära band med makten. Kanske var det då ecclesiola-gemenskaper först behövdes?
Och hur många av Greens fem kännetecken används om våra kristna gemenskaper idag. Ganska mycket i vår tid påminner om situationen i den hellenistiska världen då kyrkan växte fram. Men är kontrasterna lika tydliga idag gentemot den kristna församlingen?
/Erik
Bokinfo om Vigilius' bok finner du här.
tisdag 5 oktober 2010
Kirke i kirken II
Vad innebär titeln på Mikkel Vigilius bok Kirke i kirken? Författaren har funnit ett begrepp - ecclesiola in ecclsia - som kan översättas direkt ungefär "den lilla kyrkan i kyrkan". Det är ett försök att beskriva gemenskaper inom den stora kyrkan som samlas kring ett eller flera av nådens medel, men som inte utgör hela lokalförsamlingen enligt den stora kyrkans struktur. Låter det oklart?
Jag tycker det är både ock. Men det viktigaste är kanske inte begreppet i sej, utan vad det beskriver. Och Vigilius - som vill studera väckelserörelserna inom de skandinaviska nationalkyrkorna - definierar därför så här:
"forsamlinger inden for de skandinaviske folkekirker uden aldersgsgrænser, med en selvstændig ledelse, med regelmæssige samlinger om egen forvaltning af et eller flere av kirkens nådemidler, med en konservativ og vækkelseorienteret teologisk profil og et misionerende sigte." (s 14)
På ena sidan av dessa grupper finns t ex ungdomsrörelser, eller missionssällskap som endast samlar in medel och utsänder missionärer, men som inte har någon predikoverksamhet i hemlandet. På andra sidan finns självständiga församlingar, men också kärnan i en folkkyrklig församling som definierar sej som "den gudstjänstfirande församlingen" eller på liknande sätt.
Jag tycker det är ett spännande begrepp - ecclesiola in ecclesia - som kanske kan utmana till reflektion omkring många företeelser. Var finns det små kyrkor inom den stora? Det kan handla om missionföreningar, men men om man inte snävar in begreppet så mycket som Vigilius gör kan man fundera på om inte varje svenskkyrklig församling fungerar lite som kyrka i kyrkan.
/Erik
Bokinfo om Vigilus' bok finns här.
Jag tycker det är både ock. Men det viktigaste är kanske inte begreppet i sej, utan vad det beskriver. Och Vigilius - som vill studera väckelserörelserna inom de skandinaviska nationalkyrkorna - definierar därför så här:
"forsamlinger inden for de skandinaviske folkekirker uden aldersgsgrænser, med en selvstændig ledelse, med regelmæssige samlinger om egen forvaltning af et eller flere av kirkens nådemidler, med en konservativ og vækkelseorienteret teologisk profil og et misionerende sigte." (s 14)
På ena sidan av dessa grupper finns t ex ungdomsrörelser, eller missionssällskap som endast samlar in medel och utsänder missionärer, men som inte har någon predikoverksamhet i hemlandet. På andra sidan finns självständiga församlingar, men också kärnan i en folkkyrklig församling som definierar sej som "den gudstjänstfirande församlingen" eller på liknande sätt.
Jag tycker det är ett spännande begrepp - ecclesiola in ecclesia - som kanske kan utmana till reflektion omkring många företeelser. Var finns det små kyrkor inom den stora? Det kan handla om missionföreningar, men men om man inte snävar in begreppet så mycket som Vigilius gör kan man fundera på om inte varje svenskkyrklig församling fungerar lite som kyrka i kyrkan.
/Erik
Bokinfo om Vigilus' bok finns här.
måndag 4 oktober 2010
Kirke i kirken I
Nu har jag påbörjat läsningen av Mikkel Vigilius doktorsavhandling om den inomkyrkliga väckelserörelserna i Sverige, Danmark och Norge. Jag gillar att läsa avhandlingar, men faktum är att jag får läsa lite långsammare än jag brukar, inte minst när författaren är dansk.
Jag ska försöka skriva några blogginlägg utifrån boken. Men idag endast en liten tanke från förordet - en varning till den som skriver och tänker mycket kring Kyrkan:
En vän till Vigilius varnade vid ett tillfälle honom med orden: "Jeg kan vara bange for, at I går hen og bliver kirke-centrerede i stedetfor Kristus-centrerede." (s 9) Den varningen tar Vigilius åt sej. Och jag tror att jag kan behöva den också, inte bara inför läsningen av Vigilius bok, men också inför ny utmaningar på missionsfältet Sverige. Allt måste handla om Kristus, också det som på ytan handlar om organisation och former för arbete och samarbete.
/Erik
Vigilius, Mikkel Kirke i kirken. Luthersk vækkelsekristendom - fra kirkelig bevægelse over organisation til kirkeligt opbrud, Hillerød, LogosMedia 2005, 500 sidor.
Jag ska försöka skriva några blogginlägg utifrån boken. Men idag endast en liten tanke från förordet - en varning till den som skriver och tänker mycket kring Kyrkan:
En vän till Vigilius varnade vid ett tillfälle honom med orden: "Jeg kan vara bange for, at I går hen og bliver kirke-centrerede i stedetfor Kristus-centrerede." (s 9) Den varningen tar Vigilius åt sej. Och jag tror att jag kan behöva den också, inte bara inför läsningen av Vigilius bok, men också inför ny utmaningar på missionsfältet Sverige. Allt måste handla om Kristus, också det som på ytan handlar om organisation och former för arbete och samarbete.
/Erik
Vigilius, Mikkel Kirke i kirken. Luthersk vækkelsekristendom - fra kirkelig bevægelse over organisation til kirkeligt opbrud, Hillerød, LogosMedia 2005, 500 sidor.
tisdag 21 september 2010
Lite glesare
Den uppmärksamma läsaren har givetvis noterat att det blivit lite glesare mellan inläggen på Hylla C. Orsaken är just den som samme läsare gissar, minskat läsande. Men inte bara det. Jag har under ett par veckor ägnat mig åt en del förberedelseläsning inför bibeltimmar och predikningar. Mer av återläsning och summering material.
Men några böcker har dykt upp på sistone som jag hoppas kunna läsa snart och återkomma till. Bland dessa finns:
Lindholm, Ture C. O. Rosenius som teolog. Grunddragen i hans åskådning, EFS-förlaget, Klippan 1972, 160 sidor. - Det är inte så många som försökt ge en övergripande bild av Rosenius’ teologi. Därför är Lindholm spännande!
Bygstad, Jan Den kristna församlingen. Tio bibelstudier, Logos förlag, Vasa 2006, 158 sidor. - Om kyrka, ämbete, nådegåvor, etc. Verkar spännande, även om bokens layout känns lite tråkig.
Vigilius, Mikkel Kirke i kirken. Luthersk vækkelse-kristendom – fra kirkelig bevægelse over organisation til kirkeligt opbrud, LogosMedia, Hillerød, 500 sidor. Jag har nämnt den på bloggen förrut – nu har jag den. Men 500 sidor dansk doktorsavhandling kräver lite tid, så det blir kanske portionsvis läsning.
Berndtsson, Per-Eive Vindarna från väster. Lärdomar från den keltiska kyrkan, LogosMedia Halmstad, 255 sidor. - Per-Eive är min gamla pastor från Halmstad. Hans intresse för keltisk kristendom är ingen nyhet för mig. Frågan är om hans bok kan tända samma intresse hos andra.
Och så en del annat förstås…
Lite kul förresten att de senare tre böckerna ovan alla är utgivna på förlag som heter "Logos" - verkar vara ett gångbart namn i lutherska sammanhang.
/Erik
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)