Nyårslöfte

Egentligen är jag måttligt förtjust i nyårslöften, men om jag inte lyckas skriva fler inlägg på HyllaC under 2014 än jag gjorde 2013 så är det nog närmast att betrakta som ett löfte att hyllan får monteras ner.

Jul- och nyårstider med lite fler lediga dagar än andra veckor lämpar ju sig annars väl för läsning. Dessutom fick jag tre böcker i julklapp. Dels de båda tvillingböckerna New Testament Commentary Survey och Old Testament Commentary Survey av D  A Carson respektive Tremper III Longman som under hösten 2013 kommit i nya utgåvor (Baker Academics). Och dels Olof Edsingers Ledare i Guds rike (Gospel Media).

Får se om jag återkommer med tankar om dessa böcker. 

/ErikJA

Den gode herden

Ett par timmar av dagen har jag ägnat åt kommentarstudier över Joh 10:1-18. Jesus talar om sig själv med bilder och begrepp från fårskötselns område. Bilderna går i varandra och strukturen är inte solklar.

Ur bokhyllan på Strandhem plockade jag tre kommentarer: Godet, Odeberg och Carson. Den äldsta är Godets från mitten av 1800-talet och ursprungligen skriven på franska, men jag är tacksam för den svenska översättningen. Godet trycker på att avsnittet innehåller tre olika liknelser : Herden (v 1-6), porten (v 7-10) och den gode herden (v 11-18). Han ser en stegring mellan dem, och dessutom att den första är morgonens, den andra middagens och den tredje skymningens. Det är en spännande läsning!

Hugo Odebergs Johannestolkning utkom 1929 och är religionshistoriskt inriktad. Det sägs att Rudolf Bultmann en gång yttrat: "Odeberg är så radikal att jag inte kan följa honom." Något årtionde senare ändrar Odeberg helt inriktning, men en utlovad (?) andra Johanneskommentar utkom aldrig. I sin kommentar till Joh 10 försöker Odeberg svara på de tre problem han menar finns i texten: Hur kan Jesus vara både herde och grind? Hur kan Jesus vara grinden som leder till flocken, samtidigt som flocken använder den? Och vem är tjuven, rövaren, den lejde och främlingen? Odeberg läser alltså samman de tre delarna, men de svar han finner blir aldrig riktigt övertygande. Texten blir dessutom svår för mig att följa när greiska, hebreiska och syriska texter rikligt citeras utan översättning eller transkription.

Långt nyare än de båda andra är D A Carsons Johanneskommentar. Han läser inte isär de tre avsnittet lika hårt som Godet, men följer ändå samma linje. V 7-10 utvidgar temat från v 1-5, och v 11-18 ger en ytterligare fördjupning. Carsons styrka ligger i kommentaren till den den tredje delen där Jesus offerdöd och kärleken mellan Fadern och Sonen utläggs.

Nu ska jag snart rulla hemåt, men kanske kikar jag också i LarsOlov Erikssons kommentar ikväll...

/Erik

Godet, F Kommentar till Johannes-evangeliet, andra delen, Schultz, Uppsala 1878 (översättning fr franska av A Neander), 631 sidor.

Odeberg, Hugo The Fourth Gospel. Interpreted in Its Relation to Contemporaneous Religious Currents in Palestine and the Hellenistic-Orisental World, Almqvist & Wiksell (i distrib), Uppsala 1929, 336 sidor.

Carson, D A The Gospel According to John, Pillar New Testament Commentary, W B Eerdmans, Grand Rapids, 1991, 715 sidor.

Paulus i nytt ljus?

Ett av de hetaste områdena inom den nytestamentliga forskningen är det så kallade New Perspective on Paul. De som företräder det nya perspektivet menar att Paulus, främst i Romarbrevet, har tolkats mer utifrån kategorier från reformationstiden än från Paulus egen samtid. Bilden av fariseisk judendom som en lagrättfärdighetens religion stämmer inte, menar forskare som E. P. Sanders, J. D. G. Dunn och N. T. Wright.

Men det nya perspektivet kritiseras också. En del menar att man hamnat helt fel, medan andra är mer moderata i sin kritik och försöker inkorporera en del av det nya och låta det komplettera den tidigare förståelsen.

Jag har stött på New Perspective on Paul som begrepp ganska många gånger de sista åren, men inte riktigt orkat sätta mej in i frågorna. Det får jag göra nu när jag läser Romarbrevet. J R W Stott har en god översikt över det nya perspektivet i inledningen till sin kommentar: The Message of Romans, BST, Inter-Varsity Press 1994. Stott är ganska kritisk, men menar att vi också kan lära av de nya insikterna/upptäckterna.

På internet kan man förstås läsa massor om det New Perspective on Paul, både positivt och negativt. Det svåra (som så ofta med internet) är att det också finns ganska mycket förvirrande information. Jag har lyssnat på ett föredrag av D A Carson. han är kritisk mot det nya perspektivet, men schysst i sin framställning. Lyssna här (eller ladda ner, det är ganska långt).

/Erik