En så innerligt god Gud

Under andra halvåret 2011 har jag varit involverad i ett bokprojekt som gjort att jag inte hunnit läsa så¨mycket annat. Men nu är i alla fall projektet i hamn. Det handlade om en festschrift till Lars-Åke Nilsson, bibelskolelärare och präst. Tillsammans med Markus Hector har jag varit redaktör för boken.

Boken följer samma trinitariska mönster som ofta återkommer till L-Å Nilssons undervisning. I anslutning till var och en av trons tre artiklar finns fyra kapitel av olika skribenter. Dessutom inleds boken med ett par kapitel mer direkt kopplade till L-Å Nilsson.

I boken finns bidrag av komminister Fredrik Carlsson, advokat Peter Henrysson, missionär och bibelskolelärare John-Erik Ekström, kyrkoherde Göran Landgren med flera. Spännande läsning!

Förutom redaktörskapet har jag fått bidra med ett par kapitel. Dels har jag skrivit om Dietrich Bonhoeffers utläggning av skapelseberättelsen. Och dels har jag tillsammans med Lars Artman skrivit om Hugo Odebergs förståelse av korset. Hur bra de båda bidragen blev får andra yttra sig om (eller låta bli). Men det var fantastiskt stimulerande att få ägna några kvällar/nätter i höstas åt studiet av Bonhoeffer och Odeberg.

Arbetet med festskriften blev nog mer omfattande än jag i min naivitet tänkt på förhand. Men så ska de nog vara för att man ska våga ge sig in i en del typer av projekt.

Boken finns att köpa på BV-förlag.

/ErikJA

Hector, Markus (red) & Andersson, Erik J (red) En så innerligt god Gud. Festskrift till Lars-Åke Nilsson, BV-förlag 2012, 193 sidor.

Den gode herden

Ett par timmar av dagen har jag ägnat åt kommentarstudier över Joh 10:1-18. Jesus talar om sig själv med bilder och begrepp från fårskötselns område. Bilderna går i varandra och strukturen är inte solklar.

Ur bokhyllan på Strandhem plockade jag tre kommentarer: Godet, Odeberg och Carson. Den äldsta är Godets från mitten av 1800-talet och ursprungligen skriven på franska, men jag är tacksam för den svenska översättningen. Godet trycker på att avsnittet innehåller tre olika liknelser : Herden (v 1-6), porten (v 7-10) och den gode herden (v 11-18). Han ser en stegring mellan dem, och dessutom att den första är morgonens, den andra middagens och den tredje skymningens. Det är en spännande läsning!

Hugo Odebergs Johannestolkning utkom 1929 och är religionshistoriskt inriktad. Det sägs att Rudolf Bultmann en gång yttrat: "Odeberg är så radikal att jag inte kan följa honom." Något årtionde senare ändrar Odeberg helt inriktning, men en utlovad (?) andra Johanneskommentar utkom aldrig. I sin kommentar till Joh 10 försöker Odeberg svara på de tre problem han menar finns i texten: Hur kan Jesus vara både herde och grind? Hur kan Jesus vara grinden som leder till flocken, samtidigt som flocken använder den? Och vem är tjuven, rövaren, den lejde och främlingen? Odeberg läser alltså samman de tre delarna, men de svar han finner blir aldrig riktigt övertygande. Texten blir dessutom svår för mig att följa när greiska, hebreiska och syriska texter rikligt citeras utan översättning eller transkription.

Långt nyare än de båda andra är D A Carsons Johanneskommentar. Han läser inte isär de tre avsnittet lika hårt som Godet, men följer ändå samma linje. V 7-10 utvidgar temat från v 1-5, och v 11-18 ger en ytterligare fördjupning. Carsons styrka ligger i kommentaren till den den tredje delen där Jesus offerdöd och kärleken mellan Fadern och Sonen utläggs.

Nu ska jag snart rulla hemåt, men kanske kikar jag också i LarsOlov Erikssons kommentar ikväll...

/Erik

Godet, F Kommentar till Johannes-evangeliet, andra delen, Schultz, Uppsala 1878 (översättning fr franska av A Neander), 631 sidor.

Odeberg, Hugo The Fourth Gospel. Interpreted in Its Relation to Contemporaneous Religious Currents in Palestine and the Hellenistic-Orisental World, Almqvist & Wiksell (i distrib), Uppsala 1929, 336 sidor.

Carson, D A The Gospel According to John, Pillar New Testament Commentary, W B Eerdmans, Grand Rapids, 1991, 715 sidor.