Teologi for kirken

Under mina studieår i Göteborg gick jag ofta på antikvariat och i second hand-affärer i jakt på spännande böcker. En nostalgitripp till Saron Second Hand för någon vecka sedan gav resultat. Jag hittade en festskrift från Menighedsfakultetet i Århus. Lärare på fakulteten och andra närstående teologer har skrivit bidrag till skriften. Allt har jag inte läst, men de inledande kapitlen om MF:s första 25 år och motiveringen för fristående (icke statlig) teologisk utbildning är intressanta och berör flera viktiga frågor.

Jag har läst teologi eller närliggande ämnen i flera olika akademiska miljöer: Göteborgs universitet, Församlingsfakulteten i Göteborg och Örebro Missionsskola, samt på distans vid Johannelunds Teologiska Högskola.

Det är min övertygelse att kyrkan måste ta ansvar för utbildning av goda teologer. I Danmark är Menighedsfakultetet tillsammans med Dansk Bibel Institut två viktiga miljöer för utbildning av goda teologer. I Sverige tror jag att vi är många som vaknat för sent. Och jag tror att Johannelund och Örebro bör tänka mer på innehållet i utbildningarna än på relationen till Högskoleverket.

Om Församlingsfakulteten i Götbeorg kunde jag säga mycket gott, men rekommenderar istället ett besök. Kanske i november?

/Erik

Valen-Sendstad, Aksel m fl Teologi for kirken. Festskrift i anledning af Menighedsfakultetets 25-års jubilaeum 1967-1992, Forlaget Kolon, Århus 1993, 175 sidor.

Studieskuld

Jag har en studieskuld från föregående akademiska år. Inte en studie-låns-skuld. Det har jag också, men den är både äldre och tråkigare. Nej, min studieskuld består i att jag på en av de tre kurser jag anmälde mig till ifjol ännu inte har inkommit med redovisning. Kursen heter Skammens teologiska problematik och ges vid Johannelunds Teologiska Högskola.

Det är ett spännande område att studera och reflektera över. Att människor idag känner mer skam än skuld tror jag är en riktig iakttagelse. Sedan kan man konstatera att "skam" blivit lite av ett modebegrepp - även på teologins område finns trender och mode. En del som idag kallas skam skulle tidigare faktiskt beskrivits som skuld, eller i termer av självförakt. En tendens är att skam behandlas mer som känsla än som socialt fenomen. Kanske kan jag återkomma till ämnet. Det beror på om jag tycker att min hemtentamen blir bra...

I kurslitteraturen ingår flera böcker som arbetar med vilka utmaningar som övergången från modernt till postmodernt ställer på kyrkan och på förkunnelsen. Det är verkligt spännande. Ett exempel är Jimmy Long som beskriver övergången "Moving from Modern to Postmodern" under följande rubriker:

- From Word to Image

- From Detached to Participant

- From Didactic to Narrative

- From Knowledge to transformation

- From Inward Focused to Outward Focused

Spännande! Får se om jag kan reglera min studieskuld inom en inte alltför avlägsen framtid.

/Erik

Jimmy Long Emerging Hope. A Strategy for Reaching Postmodern Generations, IVP Books, Downer Grove 2004 (2nd edition), 251 sidor.

Påskaftonsmänniskor

Jag har länge funderat över påskafton. Denna märkliga dag mellan Jesus' död och uppståndelse. Jimmy Long använder påskafton som en bild för den postmoderna människan. Här ett utdrag ur min hemtenta i kursen om skam som teologiskt problem:

"Long håller fram korset som centralt i förkunnelsen både ur ett skuld- och ur ett skamperspektiv. På korset visar Gud att han identifierar sig med den av skam plågade människan. (s 107) Den objektiva sidan av korset - rättfärdiggörelsen, soning av skuld - behöver i den postmoderna tiden kompletteras med relationssidan (s 106). [...] Samtidigt lyfter Long fram att den postmoderna människan behöver få höra att hon är accepterad och adopterad av Gud - detta har sin grund i korset, men ännu tydligare i inkarnationen (s 114-115). Men Nya testamentets centrum är, enligt Long, korset (s 127). På korset dör Jesus en skamfylld död - och många människor i dag lever sitt liv som lärjungarna på påskafton - där det borde finnas hopp (pga Jesus' död) lever man i vilsenhet och förtvivlan. Hoppet, grundat i 1) Guds seger över Satan genom Jesus' död och uppståndelse och 2) den helige Andes gåva, behöver förkunnas för den vilsna människan. (s 127-128)

/Erik

Long, Jimmy Emerging Hope. A Strategy for Researching Postmodern Generation, 2nd ed, IVP Books, Downers Grove, 2004.

Läskurser

Jag har anmält mej till några läskurser på Johannelunds Teologiska Högskola! Teologistuderande igen - inte illa. Det är förstås inte så många veckor jag inte läst någon teologisk litteratur, men det känns ändå lite spännande.

Under ett par år har jag tänkt att jag skulle försöka läsa lite mer planerat, men (nästan) varje projekt har runnit ut i sanden. Chiclayo, staden jag bor i, ligger ju i öknen så här finns mycket sand att rinna ut i.

Därför blev jag glad när jag på J-lunds hemsida för ett tag sedan fann tre läskurser som passar mej väldigt bra just nu. Att de dessutom inte krånglar till saker och ting på skolan, utan accepterar att en student kan bo på andra sidan jorden är ju heller inte så dumt.

Tre kurser har jag anmält mej till. Får nog försöka prioritera så jag försöker mej på en i taget - och ha en realistisk målsättning - kanske ett år?

Kurserna heter Skammens teologiska problematik, Nutida luthersk teologi respektive Lutherska klassiker. (Beskrivning av kurserna här.)

I den första ingår delar av Leif Andersens homiletiska dubbelverk (Teksten og tiden I och II, Kolon, Fredericia 2006) och i den andra Tomas Nygrens - rektorn på J-lund - avhandling om lag och evangelium från 2007 (Lag och evangelium som tal om Gud - en analys av synen på lag och evangelium hos några nutida lutherska teologer... Artos, Skellefteå 2007).

Båda verken har jag sedan tidigare tänkt läsa, men var ska jag börja?

En komplicerande faktor dock är att de flesta bäcker behöver beställas från Sverige eller USA. De är ju inte här imorgon precis.

/Erik