En Kyrkans man

Flera tidningar meddelar idag på sina hemsidor att Bertil Gärtner, tidigare biskop i Göteborgs stift, avlidit vid 84 års ålder. (Dagen verkar varit först.) Säkert kommer fler artiklar och minnesord i tidningar och på bloggar imorgon måndag. Men jag kan inte låta bli att tänka: Så gott att få lämna detta livet en tdig söndagsmorgon, en uppståndelsemorgon.

Bertil Gätner kan som författare inte jämföras med sin företrädare på biskopsstolen i mitt hemstift, men som nytestamentlig exeget höll Bertil Gärtner högsta klass. Doktorerad för Harald Riesenfeld, men Gärtner kan nog räknas in i den skara stora och namnkunniga skara doktorer som hade professor Anton Fridrichsen att tacka för en god start på exegetikens område.

Jag har läst några av de bäcker Gärtner skrev. Bland dem hans kommentarer till Markusevangeliet (i serien Tolkning till Nya Testamentet, TNT) och Galaterbrevet (i den nyare serien Kommentar till Nya Testamentet, KNT). Den första, skriven när Gärtner fortfarande var verksam som akademisk NT-exeget, hade en hel del poänger, men är ändå inte särskilt bra. Föråldrad skulle nog många säga. Den andra däremot, till Galaterbrevet, är riktigt bra och fortfarande mitt första val till Galaterbrevet. Jag minns när jag första gången läste den - jag köpte den för 378 kronor på Församlingsbokhandeln i Göteborg och läste de första styckena på ett kafé i närheten. Det första intrycket, mot bakgrund mot Markuskommentaren, var kontrasten. I den förra är tonen så akademisk, i den andra finns samma stora kunskap, samma briljans, men det är en ödmjukare röst, med större tilltro till texten.

Gärtners båda kommentarer var möjlig kurslitteratur när jag läste vid Göteborgs Universitet. En del undvek Gärtners kommenater utifrån hans kyrkliga åsikter. Men alla skulle läsa en text om "Rättfärdigheten hos Paulus" och sedan jämföra den med en text på samma tema av Krister Stendahl.

Båda var sprungna ur samma skola i Uppsala. Båda flyttade till USA och fina professorsställningar. Båda återvände till Sverige och blev biskopar. Men en av mina kurskamrater (en av dem som inte ville läsa Gärtner) konstaterade efter att ha jämfört de båda: "-Stendahl är teoretisk och har inget att räcka mej som läsare. Gärtner talar med mej och till mej. Varför?"

Kanske låg skillnaden i att den ene var professor ett par år och tjänade sedan Kyrkan mitt i hennes svaghet och bräcklighet. Den andre var professor massor av år och gav Svenska kyrkan några år långt efter "bäst före datum".

/Erik

Det monoteisktiska argumentet (Rom 3)

I Romarbrevets tredje kapitel är verserna 23 och 24 kanske de mest centrala.

Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem.

Det ursprungliga - gudslikheten - gick förlorad för alla, men i Jesus erbjuds en ny möjlighet för alla!

Bland Paulus' judiska landsmän fanns det en anstöt i detta att Gud erbjöd även icke-judar denna möjlighet. Paulus bemöter invändningen på flera olika sätt, men jag tycker att slutet på Rom 3 levererar ett oerhört vackert argument: Gud är ju en - det ingick i den judiska dagliga bekännelsen. Om Gud är en och den ende hur skulle han då kunna vara "bara" judarnas Gud?

/Erik

Lonely Planet

Man ser dem inte så ofta här i Chiclayo - turisterna. Men i andra delar av Peru drar de fram i stor mängd, särskilt under juni, juli och augusti. Många av dem med en bok i handen: Lonely Planet Peru. Det kan tyckas lite tråkigt att följa samma råd om sevärdheter, hotell och restauranger som alla andra, men med några års erfarenhet av att leva och resa i Peru, så kan jag bara konstatera att den är bra. Visst finns det andra alternativ, men jag tror inte något av dem har samma träffprocent (dvs telefonnummer som fungerar, priser som stämmer och restauranger som existerar).

Vi reser med Lonely Planet. Vi är inne på tredje peru-upplagan, undrar om vi köper den nya som kommer 2010. (Och vi har Lonely Planet Sweden också!)

/Erik

Hjälpmedel för generationer av svenska teologer

År 1934 kom den första upplagan av Grekisk-Svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska fäderna, Lundequistska Bokhandeln (i distribution), Uppsala. Upphovsmännen var Ivar Heikel och Anton Fridrichsen. Sedan har den trycks om flera gånger och utgivits i häftad faximil.

Fortfarande är det en bok som behövs. Visst finns det många goda hjälpmedel att tillgå vid studiet av NT på originalspråk. Idag finns en uppsjö i elektronisk form. Men det mesta är på engelska, och vid språkstudiet är det värdefullt med en ordbok som jobbar med svenska - och det främmande ordet.

Jag slår ofta i min Heikel-Fridrichsen. Den svenska den presenterar är lite gammaldags (eller ålderdomlig kanske jag ska skriva), men jag gillar den. När jag läste på Göteborgs universitet fick jag låna min fars exemplar, men den behövde min bror sedan. Lite senare kunde jag dock köpa min eget exemplar. Jag är andra ägaren. Den första var Per Olof Sjögren, som köpte den i Upsala (sic) 1942.

/Erik

Mer fynd i Braaten

Jag fortsätter läsa Principles of Lutheran Theology av Carl E Braaten (2 utg, Fortress Press, Minneapolis 2007). Några av kapitlen är faktiskt inget vidare (t ex det som enligt rubriken ska handla om treenigheten, men inte gör det). Andra är desto bättre. Vilket är tur för jag ska skriva en uppgift om det bästa respektive det sämsta kapitlet i boken.

Ett kapitel som nästan kan kvala in både som bäst och sämst är det sjätte: "The Sacramental Principle". Att skriva ett helt kapitel om skaramenten i luthersk teologi utan att tala om vilka de är, eller att med en rad nämna dopet, syns mej märkligt. För att inte säga "dåligt".

Men flera riktigt spännande aspekter av nattvarden lyfter Braaten fram, och det förnyade intresset för nattvarden i protestantisk kristendom. Vad sägs om följande:

"Nothing concretizes our human interconnection with the earth better than the food we eat. The well-known saying of a German philosopher (Feuerbach) makes the point: Man ist wass man isst. (We are what we eat.) This may remind us of the material component in Christian belief system. Both the doctrine of creation and that of the Incarnation make the matter of the earth the medium of the creative Word and Spirit, which Iranaeus called the two hands of God." (s 130-131)

/Erik

Principles of Lutheran Theology

Har ägnat ett par timmar denna morgon åt Carl E BRaatens Principles of Lutheran Theology, 2 uppl, Fortress, Minneapolis 2007. Ganska spännande läsning, och utmanande. Jag läser den som en del av en litteraturkurs i systematisk teologi. Vad sägs om ett citat från inledningen?

"The student [of theology] finds it tempting to study all about the Bible without discovering what the Bible is all about." (s 1, min kursivering)

Första kapitlet handlar sedan just Luthers och luthersk bibelsyn. Braaten menar att Luther såg Bibelns auktoritet i att den förkunnade evangeliet (dvs innehållet gav auktoriteten), medan den lutherska ortodoxin istället såg Bibelns auktoritet i upphovet (dvs att det var Gud som talade).

Är det en riktigt beskrivning? Behöver man välja mellan de båda synsätten?

Läsa på danska

Tre nya böcker på danska har införskaffats. Alla tre av samma författare: Leif Andersen. Dels är det en liten bok om barndop - spännande. Kommer kanske en recension här senare. Och dels Andersens tvåbands verk: Teksten og tiden. En midlertidig bog om forkyndelsen, Band 1 och 2, Kolon, Fredericia 2006.

Jag har fått böckerna rekommenderade av en kollega som särskilt uttryckte att Andersens analys av vår samtid är strålande. För en predikant är det förstås viktigt att förstå både Bibelns tid och budskap och sin egen samtid och lyssnarnas situation.

Funderar nu på hur jag ska börja läsa: Från sida 1 i band 1, eller ska jag ge mej på det mest spännande kapitlen först.