Livets stora risk

Som jag tidigare skrivit på HyllaC har jag läst Stefan Swärds bok Efter detta. Den handlar om vad som händer efter livets slut. Och den är verkligen läsvärd.

Min recension från tidningen Till Liv kan du läsa här.

/ErikJA

Stefans Swärd Efter detta. Om Guds kärlek och rättvisa, himmel och helvete, XP Media 2011

En modern kristen klassiker

Stefan Gustavssons bok Kristen på goda grunder kan nog kallas en modern kristen klassiker, i alla fall om man tänker på böcker skrivna på svenska. När den kom för snart femton år sedan mötte den ett behov: En tydlig, enkel bok om apologetik på svenska.

Jag köpte den tidigt, men läste den inte direkt. Apologetik är inte ett av mina specialintressen - och dessutom hade jag hört Stefan hålla föredrag om en del av bokens innehåll i olika sammanhang. Men så småningom läste jag den ialla fall och tyckte den var bra.

Men det är nu, efter några år som missionär och predikant, som jag verkligen uppskattar den. Och kanske just därför att jag inte är så apologetiskt lagd. När jag ska hålla ett föredrag, eller i en predika, över ett ämne som gränsar till apologetikens område kan jag alltid ta fram Kristen på goda grunder och läsa ett kapitel eller två. Jag får en översikt, en sammanfattning, som är tydlig och pedagogisk.

Sådana böcker är guld värda att ha i sitt eget personliga referensbibliotek!

/Erik

Stefan Gustavsson Kristen på goda grunder. Om sanning i en tid av tvivel, SESG-media/Cordia 1997 med flera senare upplagor

Swärdslukare

De sista dagarna har jag med god aptit läst Stefans Swärds bok Efter detta. Om Guds kärlek och rättvisa, himmel och helvete, XP Media 2011. Jag är grymt sugen på att skriva om den här - men det kommer en recension i Till Livs novembernummer, så jag kan tyvärr inte avslöja något här.

/Erik

Tranströmer

För en gångs skull är jag litterär även på min ELM-blogg och hänvisar därför dit.

Och så gläds jag över en svensk litteraturpristagare, liksom utnämnandet av en peruansk förra året var ett stort glädjeämne.

/Erik

Hosea och kärleken

Dagen ägnades åt läsning av profeten Hoseas bok. Utmanande, provocerande och uppbyggligt. Det finns mycket i profetböckerna som stämmer alltför väl in på vår tid. Tillsammans med bibeltexten läste jag D A Hubbards kommentar i Tyndalde Olde Testament Commentary.

Kommentaren är bra, kan rekommenderas och ger betydligt mer bakgrund än t ex Derek Kidners kommentar i Bible Speaks Today (annars gillar jag Kidner starkt). Ibland tycker jag dock Hubbard blir lite teknisk och framställningen blir lite rörig.

Men det finns verkliga guldkorn i utläggningen, t ex när begreppet "kärlek" kommenteras i anslutning till Hosea 2:1-2

En annan "Hosea-bok" är Francine Rivers Kärlek sopm befriar. I romanens form förlägger hon berättelsen till artonhundratalets Amerika. Rivers roman hör verkligen till kategorin "böcker som berör".

/Erik

Hubbard, David Alla Hosea, TOTC vol 24, IVP, Nottingham 2009 (första upplaga 1989), 246 sidor.

Rivers, Francine Kärlek som befriar, Bornelings 2004, 460 sidor.

Reformationens Buzz Aldrin

Buzz Aldrin var "the second man on the moon". Bara en liten stund efter Neil Armstrong satte sin fot på månens yta satte också Buzz Aldrin sina fötter på månens yta, utan Aldrin hade kapseln aldrig lyckats landa. Men i stort sett är han glömd. I det kollektiva minnet minns vi nummer ett. Ofta finns det någon strax där bakom, vars namn glöms bort, men vars insats kanske var lika viktigt.

Reformationens Buzz Aldrin hette Philipp Melanchthon. Han kom som professor i grekiska till Wittenberg 1518 och anslöt sig snart till Luthers evangeliska upptäckter. Han blev Luthers vapendragare och de kompletterade varann väl. Luther var profeten som stred och kämpade utan tanke på kompromiss. Melanchthon var lugn, diplomatisk och ville få med så många som möjligt.

Melanchthon utgav 1521 en grundläggande lärobok i teologi - Loci Communes - som snabbt fick stor spridning, och han var sedan den som formulerade den Augsburgska Bekännelsen som lades fram vid riksdagen i Augsburg 1530. Luther kunde ju inte närvara där på grund av risken att bli gripen eller dödad.

Vid Luthers död blev Melanchthon ledaren för Luthers efterföljare, även om en rad teologiska tvister uppstod vid Luthers frånfälle.

Tre, ja fyra, böcker kan rekommenderas för den som vill läsa och lära mer om Melanchthon. Se listan nedan.

Nästa vecka ska jag hålla ett föredrag om "Melanchthon - Luthers medarbetare". Det är förklaringen till denna bloggpost.

/Erik


Melanchthon, Philipp Loci Communes 1521,Inledning Bengt Hägglund, översättning från latin av Martin Jacobsson. Göteborg: Församlingsförlaget, Församlingsfakultetens skriftserie nr 1, 1997, 236 sidor.

Hägglund, Bengt; Johansson, Torbjörn; Söderlund Rune Philipp Melanhthon 500 år, 1497-1997: Rapport från symposium vid Församlingsfakulteten..., Göteborg: Församlingsförlaget, Församlingsfakultetens skriftserie nr 2, 1997, 80 sidor.

Svenska Kyrkans Bekännelseskrifter

Stolt, Birgit Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog, Skellefteå: Artos 2004, 240 sidor. Två kapitel handlar särskilt om Melanchthon - om hur han påverkade utvecklingen i Sverige och om hans förhållande till Luther.

Stolt, Birgit Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog, Skellefteå: Artos, 2004

Tankar om en 1900-talsmartyr

Under några dagar denna vecka har jag tid att läsa, tänka, visionera. jag har längtat efter de här dagarna, särskilt eftersom de senaste veckorna varit överfulla och jag har suttit i så många möten att jag tror det skulle räcka för ett kvartal. Och nu när mina "tomma" dagar kommit är också mina tankar ganska tomma. En lätt trött het och viss modlöshet sätter in.

Men jag har i alla fall ägnat en eftermiddag åt att läsa Martin Linds bok om Dietrich Bonhoffer som kom för ett par år sedan. Mina förväntningar var nog inte så höga. Jag gillar Bonhoeffer, men är inte så imponerad av Martin Lind som kyrkoman. Men det var ändå intressant läsning. Det märkliga med Bonhoeffer är ju att både liberala och konservativa teologer läser honom, gillar honom och tycker att han tycker som dem.

En tendens som jag tror andra också uppmärksammas är att den första gruppen läser Bonhoeffers hela produktion med hans fängelsebrev som glasögon (se t ex Lind s 7), medan den senare gruppen läser fängelsebreven med utgångspunkt av hans tidigare skrifter - och då kanske främst Liv i gemenskap och Efterföljelse.

Linds bok är lite av biografi och lite av teologi. Blandningen är bara delvis lyckad, men samtidigt nästan oundviklig när det gäller en person som i så stor grad präglades av sin kontext. Lind lyfter på ett fint sätt fram hur viktiga Bonhoeffers utlandsvistelser, särskilt studietiderna i Italien och USA samt pastorstiden i Barcelona, var för hans teologiska utveckling. Ur svenskt perspektiv är det förstås också intressant med Bonhoeffers resa till vårt land (s 91-94).

Men så mycket av Bonhoeffers skärpa tycker jag inte Lind får fram i sitt porträtt. Och av Bonhoeffers strävan efter att alltid leva och verka helhjärtat försvinner lite.

För den som vill lära känna Bonhoeffer finns det bättre alternativ, men tyvärr inte så mycket på svenska. Läs gärna Dietrich Bonhoeffer. Perspektiv på hans liv, teologi och kyrkokamp. I den finns både ett kapitel om Bonhoeffers liv, men också några andra artiklar. Och på engelska (eller tyska) finns tegelstenen till biografi skriven av Bonhoeffers vän Eberhard Bethge.

/Erik

Bethge, Eberhard Dietrich Bonhoeffer. Theologe - Christ - Zeitgenossse. Eine biogaphie, Gütersloher Verlagshaus, ca 1100 sidor.

Johansson, Torbjörn (red) Dietrich Bonhoeffer. Perspektiv på hans liv, teologi och kyrkokamp, Församlingsfakultetens skriftserie nr 8, Församlingsförlaget, Göteborg 2007, 142 sidor.

Lind, Martin Dietrich Bonhoeffer. Tankar om en 1900-talsmartyr, Cordia, Örebro 2006, 193 sidor.