När den peruanske författaren Mario Vargas Llosa tilldelades Nobelpriset i litteratur 2011 föresatte jag mig att jag skulle läsa några av hans verk. Nu har jag läst en av Vargas Llosas nyare böcker Bockfesten från år 2000.
I Bockfesten skildrar Vargas Llosa i romanens form (men på grunden av historiska efterforskningar) den sista tiden av Rafael Leonidis Trujillos diktatur i Dominikanska Republiken. Flera trådar bestående av olika personers livsberättelse och perspektiv flätas samman, utan att att berättelsen blir förvillande. Och fastän det redan tidigt i boken framgår hur det kommer att sluta så finns det en nerv i berättelsen hela vägen.
Vargas Llosa är en fantastiskt berättare, och inte minst när han beskriver olika miljöer i stad eller på landsbygd så kan man nästan känna att man är där. Samtidigt finns det annat som jag backar inför. I berättelsen om diktatorn Trujillo framgår att hans omåttliga sexuella aptit också blev en härskarteknik. Men ibland känns den f d blivande nobelpristagarens beskrivningar av amorösa möten närmast billiga.
/ErikJA
Mario Vargas Llosa Bockfesten, Pan 2003, 480 sidor (originalets titel La Fiesta del Chivo).
fredag 29 juni 2012
fredag 15 juni 2012
En tidig Rosendal
Sommarläsning kan vara av olika slag. Men varför inte inleda semestern med en mindre bok av Gunnar Rosendal? För att få lite livsglädje och Kristusdjup med redan före midsommar. Jag fick en del böcker hemifrån för några veckor sedan, eftersom mina föräldrar flyttade och minskade bohag och bokhav. Någonstans bland alla de mottagna volymerna fanns Bilder och Tankar ur Kyrkans historia och om dess framtid. Likt de flesta av Rosendals böcker en vacker skrift, visserligen häftad, men ändå.
Bilder och Tankar är en samling om nio essäer, där några knyter an till några av Kyrkans rätte lärare. Möjligen överblivet stoft från böckerna utgivna åren innan. Christian Scriver och Jesper Svedberg finns med.
Men bäst är nog det inledande och avslutande kapitlen, tillsammans med kapitlet "Funktionalistisk kristendom". I dessa framkommer en del av det som blev Rosendals viktiga bidrag till svensk kristenhet: Nådemedelskristendomen som uttrycks i en en personlig fromhet (som uttrycks i daglig bibelläsning, regelbunden bön och deltagande i gudstjänst- och nattvardsfirannde) i Kyrkans liv.
Att boken är skriven för åttio år sedan märks också. En del är alltför tidsbundet till en kontext som undrar vad som kommer "nu"? Det kom ett världskrig till... Men samtidigt finns det i en del formuleringar en aktualitet som är slående. Ett par exempel:
"Den som besitter tillräcklig själsstyrka för att våga en överblick av det andliga nutidsläget har i begynnelsen svårt att upptäcka annat än ruiner och funktionalism." (s 9)
"Men 'nutidsmänniskan' är ingen vanlig simpel tvivlare, som önskar bliva fri från sin sönderslitenhet. Hon vårdar sina tvivel med samma omsorgsfulla kärlek som hypokondren pysslar med sin förmenta sjukdom." (s 36)
/ErikJA
Rosendal, Gunnar Bilder och Tankar ur Kyrkans historia och om dess framtid, SKDB, Stockholm MCMXXXIII (1933), s 141.
Bilder och Tankar är en samling om nio essäer, där några knyter an till några av Kyrkans rätte lärare. Möjligen överblivet stoft från böckerna utgivna åren innan. Christian Scriver och Jesper Svedberg finns med.
Men bäst är nog det inledande och avslutande kapitlen, tillsammans med kapitlet "Funktionalistisk kristendom". I dessa framkommer en del av det som blev Rosendals viktiga bidrag till svensk kristenhet: Nådemedelskristendomen som uttrycks i en en personlig fromhet (som uttrycks i daglig bibelläsning, regelbunden bön och deltagande i gudstjänst- och nattvardsfirannde) i Kyrkans liv.
Att boken är skriven för åttio år sedan märks också. En del är alltför tidsbundet till en kontext som undrar vad som kommer "nu"? Det kom ett världskrig till... Men samtidigt finns det i en del formuleringar en aktualitet som är slående. Ett par exempel:
"Den som besitter tillräcklig själsstyrka för att våga en överblick av det andliga nutidsläget har i begynnelsen svårt att upptäcka annat än ruiner och funktionalism." (s 9)
"Men 'nutidsmänniskan' är ingen vanlig simpel tvivlare, som önskar bliva fri från sin sönderslitenhet. Hon vårdar sina tvivel med samma omsorgsfulla kärlek som hypokondren pysslar med sin förmenta sjukdom." (s 36)
/ErikJA
Rosendal, Gunnar Bilder och Tankar ur Kyrkans historia och om dess framtid, SKDB, Stockholm MCMXXXIII (1933), s 141.
tisdag 29 maj 2012
Religion i Latinamerika
”– Varför fanns inte den här boken när jag förberedde mig
för att åka som missionär till Peru?” Det var min tanke när jag läst några
tiotal sidor in i boken Religion i
Latinamerika. Nu fick jag i stället läsa med min ryggsäck av erfarenhet och
med tankar kring hur ELM ska arbeta vidare i Peru.
Ett tiotal svenska religionsvetare ger på drygt trehundra
sidor ges en överblick över den religiösa situationen i Amerika söder om Kanada
och USA. De två inledande kapitlen handlar om hur det var innan européerna kom och
om indianreligioner idag. Sedan följer tre kapitel som berör kristendomen:
katolicism, protestantism och pentekostalism. Avslutningsvis uppmärksammas
afroamerikanska religioner, nya religionsbildningar och de övriga så kallade
världsreligionerna (som inte finns representerade i särskild stor utsträckning
i Latinamerika).
Allt i boken är förstås inte relevant för norra Peru där ELM
har missionsarbete, men Latinamerika, och särskilt Sydamerika, uppvisar många
homogena sidor. Detta märks språkligt och kulturellt, men också på religionens
område. Den religiösa mosaiken i Brasilien påminner om den i Peru, och drag i
de prekoloniala religionerna har plockats upp i den folkliga katolicismen på
olika håll på kontinenten på väldigt lika sätt.
/ErikJA
Magnus Lundberg & David Westerlund (red) Religion i Latinamerika, Dialogos, Stockholm
2012, 343 sidor
tisdag 22 maj 2012
Vær lystig i Kristus
Den danske prästen Henrik Højlund har skrivit flera böcker om och med predikningar. Den lilla Vær lystig i Kristus med underrubrik Forkyndelse som frigør kom på Lohses förlag 2006. Den är tyvärr svår att få tag på (så om någon har en över så skicka den till mig!).
Efter en lite trevande inledning blir framställningen mycket bra och utmanade (för en förkunnare) när det kommer till förkunnelsen frigörande innehåll. Ett citat:
"Det vanskeligste arbejde for en forkynder er ikke att prædike omvendelse fra synden, men omvendelse til syndernas forladelse."
Där tror jag Højlund träffar rätt!
/ErikJA
Henrik Højlund Vær lystig i Kristus. Forkyndelse som frigør, Lohse 2006, 104 sidor.
tisdag 13 mars 2012
Ledarskap
I år har jag läst ett två ledarskapsböcker. Två ganska olika böcker, men båda givande.
Dan B Allenders Den haltande ledaren driver tesen om att alla ledare har svagheter och att de goda ledarna lyckas förvandla sina svagheter till en tillgång. Allender lyfter fram flera goda poänger, som t ex att "En god ledare kommer med tiden att göra alla besvikna." (s 25) Att undvika att människor blir besvikna är omöjligt, men viktigare är att förebygga så att det finns ett förtroendekapital att ta av när besvikelsen kommer, och hur man hanterar besvikna medarbetare efteråt.
Fastän Den haltande ledaren går igenom en del ledarskapsteori och att Allenders grundtes har visst värde så lider boken av att de olika delarna varken formar en helhet eller som delar lyckas bära framställningen. Det bli lite hoppigt, och känns som en bok som bara delvis bygger på egen reflektion och erfarenhet. Ett drag av amerikanskt karriärstänk gör den också lite främmande för en godmodig skandinav som undertecknad. Allender skriver ur ett kristet perspektiv, men låter det ligga mest i bakgrunden - kanske försvagar det framställningen ibland.
Att vara chef och ledare är en bok vars författartrojka bestående av svenska ledarskapskonsulter inte haft någon ambition att presentera en helhet, utan några parktiska redskap för ledare. Exempel på kapitelrubriker: "Från specialist till chef", "Situationsanpassa din ledarstil", "Tydlig kommunikation" och "Utvecklingssamtal - ett viktigt chefsverktyg".
Bokens styrka ligger i det konkreta, som beskrivning av en arbetsgrupps olika faser och rollerna i den eller tecken på stress hos dig själv eller en medarbetare. De mer teoretiska avsnitten - om värderingar och dylikt blir svagare.
Jag kommer återvända till Att vara chef och ledare - den fungerar som uppslagsbok. Till Den haltande ledaren är jag inte säker på att jag kommer vända mig igen, istället skulle jag behöva hitta en annan bok om kristet ledarskap/chefskap
/ErikJA
Allender, Don B Den haltande ledaren. Förvandla din svaghet till din styrka, KM&Bornelings, Forserum 2010, 200 sidor ( + 116 sidor arbetsbok).
Mossboda, Britt-Mari; Peterson, Mikael; Rönnholm, Inga Att vara chef och ledare. Dina verktyg för praktiskt ledarskap, Ekerlids förlag, Stockholm 2007, 140 sidor (flera upplagor utkommit).
Dan B Allenders Den haltande ledaren driver tesen om att alla ledare har svagheter och att de goda ledarna lyckas förvandla sina svagheter till en tillgång. Allender lyfter fram flera goda poänger, som t ex att "En god ledare kommer med tiden att göra alla besvikna." (s 25) Att undvika att människor blir besvikna är omöjligt, men viktigare är att förebygga så att det finns ett förtroendekapital att ta av när besvikelsen kommer, och hur man hanterar besvikna medarbetare efteråt.
Fastän Den haltande ledaren går igenom en del ledarskapsteori och att Allenders grundtes har visst värde så lider boken av att de olika delarna varken formar en helhet eller som delar lyckas bära framställningen. Det bli lite hoppigt, och känns som en bok som bara delvis bygger på egen reflektion och erfarenhet. Ett drag av amerikanskt karriärstänk gör den också lite främmande för en godmodig skandinav som undertecknad. Allender skriver ur ett kristet perspektiv, men låter det ligga mest i bakgrunden - kanske försvagar det framställningen ibland.
Att vara chef och ledare är en bok vars författartrojka bestående av svenska ledarskapskonsulter inte haft någon ambition att presentera en helhet, utan några parktiska redskap för ledare. Exempel på kapitelrubriker: "Från specialist till chef", "Situationsanpassa din ledarstil", "Tydlig kommunikation" och "Utvecklingssamtal - ett viktigt chefsverktyg".
Bokens styrka ligger i det konkreta, som beskrivning av en arbetsgrupps olika faser och rollerna i den eller tecken på stress hos dig själv eller en medarbetare. De mer teoretiska avsnitten - om värderingar och dylikt blir svagare.
Jag kommer återvända till Att vara chef och ledare - den fungerar som uppslagsbok. Till Den haltande ledaren är jag inte säker på att jag kommer vända mig igen, istället skulle jag behöva hitta en annan bok om kristet ledarskap/chefskap
/ErikJA
Allender, Don B Den haltande ledaren. Förvandla din svaghet till din styrka, KM&Bornelings, Forserum 2010, 200 sidor ( + 116 sidor arbetsbok).
Mossboda, Britt-Mari; Peterson, Mikael; Rönnholm, Inga Att vara chef och ledare. Dina verktyg för praktiskt ledarskap, Ekerlids förlag, Stockholm 2007, 140 sidor (flera upplagor utkommit).
söndag 11 mars 2012
Dykarens ansikte
Själavårdsböcker kan vara av väldigt olika slag. Romaner kan vara själavårdande på många sätt, och i så hög grad som Bo Giertz Stengrunden som till och med fick "En själavårdsbok" som undertitel. Mer av handbok i själavård är Gunnar Elstads bidrag och liknande. En tredje själavårdsgenre är de mer självbiografiska böckerna på området. Tidigare har jag läst Erland Svenungssons En gång på jorden. Femton brev till en son (Cordia 2002).
Göran Sahlberg (f 1954) är själavårdslärare vid Örebro missionsskola. En mycket sympatisk man från det lilla jag såg och hörde honom när jag gick på skolan våren 2006. Men det är förstås ganska svårt att tänka sig en osympatisk själavårdslärare. Sahlberg har skrivit boken Dykarens ansikte med den långa deskriptiva undertiteln Om berättelsens roll i själavården - eller en själavårdares berättelse om sig själv. Boken är en själavårdsbok med många bottnar - en mer teoretisk botten har lite av handbokskaraktär, eller i alla fall kan fungera som ingång till hur berättelsen fungerar i själavården. En annan botten är den självbiografisk med den egna barndomen och kränkningar i centrum, och med farfars misslyckade livsöde i periferin. Och så finns det en botten, som kanske snarare är ytan, som skildrar den process som innebär bokens tillkomst.
Rörigt? Inte så farligt ändå, tvärtom ger de olika aspekterna innehållet tid att sjunka in. Boken kan rekommenderas den som är intresserad av själavård, men kan knappast fungera som grundbok.
/ErikJA
Sahlberg, Göran Dykarens ansikte. Om berättelsens roll i själavården - eller en själavårdares berättelse om sig själv, Libris, Örebro 1998, 190 sidor.
Göran Sahlberg (f 1954) är själavårdslärare vid Örebro missionsskola. En mycket sympatisk man från det lilla jag såg och hörde honom när jag gick på skolan våren 2006. Men det är förstås ganska svårt att tänka sig en osympatisk själavårdslärare. Sahlberg har skrivit boken Dykarens ansikte med den långa deskriptiva undertiteln Om berättelsens roll i själavården - eller en själavårdares berättelse om sig själv. Boken är en själavårdsbok med många bottnar - en mer teoretisk botten har lite av handbokskaraktär, eller i alla fall kan fungera som ingång till hur berättelsen fungerar i själavården. En annan botten är den självbiografisk med den egna barndomen och kränkningar i centrum, och med farfars misslyckade livsöde i periferin. Och så finns det en botten, som kanske snarare är ytan, som skildrar den process som innebär bokens tillkomst.
Rörigt? Inte så farligt ändå, tvärtom ger de olika aspekterna innehållet tid att sjunka in. Boken kan rekommenderas den som är intresserad av själavård, men kan knappast fungera som grundbok.
/ErikJA
Sahlberg, Göran Dykarens ansikte. Om berättelsens roll i själavården - eller en själavårdares berättelse om sig själv, Libris, Örebro 1998, 190 sidor.
måndag 30 januari 2012
Hur man ska be
Bra och konkret undervisning om bönen ger Martin Luther sin vän och barberare Peter Beskendorf. Luthers brev till barberarmästaren gavs tidigt ut i tryckt form, och en fin svensk översättning kom år 2010. Den svenska översättningen av lutherskriften får i boken sällskap av några kommentarer kring Luthers böneteologi. För såväl översättning som kommentarer står Tomas Appelqvist, som 2009 disputerade just på Luthers böneteologi.
I boken lyfter Luther fram hur den dagliga bönen kan utgå från Fader Vår, de tio budorden och trosbekännelsen. När man ber läser man först en rad ur något av de tre och låter sedan den egna bönen utgå därifrån. En tänkt fyrfaldigt bunden krans använder Luther som bönemönster där han låter t ex varje budorden bli till 1) läropunkt, 2) tacksägelseämne, 3) anledning till bikt/syndabekännelse och 4) böneämne. Appelqvist kommenterar: "Den 'fyrdelade kransen', att se varje bud eller trosartikel som lära, tacksägelse, bikt och bön, är för Luther ett sätt att se på varje separat punkt ur så många aspekter som möjligt. På så sätt finns det hela tiden uppslag till personliga tillämpningar av orden i texten, utan att bedjaren riskerar att föras alltför långt bort från bönens grundläggande ord." (s 50)
Den uppmuntrande tonen hos Luther, och hans härliga syn på människor som verkar på "rätt plats" framkommer när han jämför bönens arbete med barberaren. Bokens ursprungliga mottagare var ju både och: "På samma sätt som med uppmärksamheten i bönen är det med en flitig och duktig barberare; han måste ha sina tankar, sinnen och ögon noga riktade mot rakkniven och håret och inte glömma var händerna är när han rakar och skär. Om han samtidigt vill prata mycket eller riktar sin tanke åt ett annat håll kan han mycket väl råka skära någon i munnen eller näsan eller till och med i halsen." (s 27-28)
Boken kan du köpa här.
/ErikJA
Luther, Martin Hur man ska be - Luthers brev till barberarmästaren Peter Beskendorf, Artos 2010, 88 sidor (varav Lutherskriften 30 sidor).
I boken lyfter Luther fram hur den dagliga bönen kan utgå från Fader Vår, de tio budorden och trosbekännelsen. När man ber läser man först en rad ur något av de tre och låter sedan den egna bönen utgå därifrån. En tänkt fyrfaldigt bunden krans använder Luther som bönemönster där han låter t ex varje budorden bli till 1) läropunkt, 2) tacksägelseämne, 3) anledning till bikt/syndabekännelse och 4) böneämne. Appelqvist kommenterar: "Den 'fyrdelade kransen', att se varje bud eller trosartikel som lära, tacksägelse, bikt och bön, är för Luther ett sätt att se på varje separat punkt ur så många aspekter som möjligt. På så sätt finns det hela tiden uppslag till personliga tillämpningar av orden i texten, utan att bedjaren riskerar att föras alltför långt bort från bönens grundläggande ord." (s 50)
Den uppmuntrande tonen hos Luther, och hans härliga syn på människor som verkar på "rätt plats" framkommer när han jämför bönens arbete med barberaren. Bokens ursprungliga mottagare var ju både och: "På samma sätt som med uppmärksamheten i bönen är det med en flitig och duktig barberare; han måste ha sina tankar, sinnen och ögon noga riktade mot rakkniven och håret och inte glömma var händerna är när han rakar och skär. Om han samtidigt vill prata mycket eller riktar sin tanke åt ett annat håll kan han mycket väl råka skära någon i munnen eller näsan eller till och med i halsen." (s 27-28)
Boken kan du köpa här.
/ErikJA
Luther, Martin Hur man ska be - Luthers brev till barberarmästaren Peter Beskendorf, Artos 2010, 88 sidor (varav Lutherskriften 30 sidor).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)