Joel

Inför undervisning på Strandhems kvällsbibelskola har jag de senaste dagarna läst Joels bok och ett par kommentarer till denna. När det gäller bibelkommentarer finns det ju nästan oändligt många till varje bok.

När jag ska fördjupa mig i en bibelbok - av intresse eller för att förbereda undervisning - brukar jag först bestämma mig för hur mycket tid jag kan lägga på saken. Det avgör om jag kan satsa på  en tegelstenskommentar, eller om det behöver vara någon av lite mer lagom format. Ofta vill jag ha åtminstone två kommentarer att läsa eller titta i.

Så för Joel föll valet på David A. Hubbards bidrag i Tyndale-serien och David W. Baker i The New Application Commentary. Båda är begränsade till omfånget, den senare lägger lite mer fokus på tillämpning, den förra på textens ursprungliga mening. Båda har jag tyckt varit goda bidrag, men Hubbards har jag uppskattat mer.

/ErikJA

Baker, David W., The NIV Application Commentary: Joel, Obadiah, Malachi, Zondervan, Grand Rapids (MI), 2006, s342 sidor.

Hubbard, David Allan, Joel and Amos: an introduction and commentary, Inter-Varsity, Leicester, 2009 (första upplaga 1989), 260 sidor. 

 

Denna dagen, ett liv

Den danske litteraturvetaren Jens Andersen går skrivit en biografi över Astrid Lindgren (1907-2002). Jag är dåligt påläst, men möjligen är det den enda större Lindgren-biografin sedan Margareta Strömstedts från 1977.

För att förstå Lindgrens författarskap behöver man känna till hennes ungdomstid. Astrid Lindgren föddes som Astrid Eriksson i Vimmerby. Hon växte upp i ett fromt och ganska välmående lantbrukshem, men tonårens nyfikenhet på ett annat liv ledde till att Astrid blev gravid. Fadern var redaktör på den tidning där Astrid fick ditt första egentliga arbetet. Redaktören var gift och Astrid flyttade till Stockholm för att graviditeten inte skulle bli känd. Sonen Lars föddes sedan i Köpenhamn och bodde där i ett gott fosterhem i tre år.

I Stockholm arbetade hon som sekreterare och mötte så småningom om Sture Lindgren, med vilken hon gifte sig. Då först kunde hon ta hem sonen Lars och så fick Lindgrens den gemensamma dottern Karin.

Småland lantliga idyller och småstaden följt av Stockholms takåsar och skärgård. Där finns de flesta miljöerna som bildar bakgrunden i Lindgrens författarskap som inleds under andra världskriget.

Andersen skriver väl och det är intressant att följa hans skildring. Inte minst bilden av den hårt arbetande Lindgren under 1950- och 1960-talen.

/ErikJA

Andersen, Jens Denna dagen, ett liv. En biografi över Astrid Lindgren, Norstedts 2014, 432 sidor.

Biskoparna och kriget

Arvid Runestam (1887-1962) var professor i teologi vid Uppsala universitet när han 1938 utsågs till biskop i Karlstad stift.

Sonen Staffan Runestam har i boken Biskoparna och kriget undersökt framförallt biskop Runestams internstionella  ställningstaganden och engagemang i andra världskrigets skugga. Till viss del berörs också biskopskollegiet och biskopskollegorna.

Arvid Runestam var engagerad i den ekumeniska rörelsen och fortsatte i mångt och mycket sin svärfader Nathan Söderbloms linje. Runestam kände (enligt Runestam d y) större samhörighet med den övernationella kyrkan än den nationella.

Karlstads stift gränsar i väster mot Norge och detta gjorde engagemanget stort under den tyska ockupationen. Runestam hade en nära kontakt med Eivind Berggrav i Oslo.

Intressant läsning, men nog mest för den specialintresserade.

/ErikJA

Runestam, Staffan Biskoparna och kriget. Kyrkliga aktioner under Andra världskriget med särskild hänsyn till Arvid Runestams insats, Artos, Skellefteå 2009, 152 sidor.

Krigsdagböcker

I min systers bokhylla fann jag en spännande bok. Men jag hann inte läsa den eftersom det var under ELMs årskonferensens jag bodde där.

Så jag skaffade ett eget exemplar av Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939-1945.

Lindgren beslutade att skriva dagbok under kriget, med början i september 1939. Egna anteckningar blandades med tidningsurklipp som kommenterades. Läsningen blir alltså ett sätt att följa andra världskriget ur ett svensk medelklassperspektiv. Och en gift mors perspektiv. Tysklands bombningar blandas med notiser om barnens födelsedagar.

Lindgren är ännu inte författare när hon börjar skriva dagböckerna. I alla fall inte utgiven författare. Pippi Långstrump"föds" under kriget och en ungdomsroman ges ut. Men visst märker man att det är Astrid Lindgren dom skriver. Småländska, livsglädjen och berättarkonsten finns där.

Vad säger Lindgren om händelserna ute i världen då? Hon fasar över kriget, och tror att det snabbare ska vara över än det visar sig. Hon fruktar Ryssland och Stalin mer än Tyskland och nazisterna. Men hon ser också kriget ur ett bibliskt perspektiv och identifierar Hitler med Uppenbarelsebokens vilddjur.

Att läsa andras dagböcker är att komma dem nära. Ibland obehagligt nära. Ändå är det berömvärt av Salikons förlag att göra krigsdagböckerna tillgängliga för allmänheten.

/ErikJA

Lindgren, Astrid Krigsdagböcker 1939-1945, Salikon, Lidingö 2015, 366 sidor.

Julen 1913

På Citykyrkans second hand här i byn fann jag ett tjugotal årgångar av Lunds Stifts Julbok. Men att få plats med dem alla hade varit svårt i mina redan fyllda hyllor. Så jag kollade igenom innehållsförteckningarna. I några årgångar skulle det finnas bidrag av Hugo Odeberg. Men i samtliga dessa böcker var just de sidorna borta. Censur? Knappast, troligare är att en tidigare ägare velat behålla just bidragen av Odeberg.

Tidigare ägare förresten. Några hade tillhört Erhard Eliasson (förebilden för Åshöjdenböckernas Blåbärskungen).

1943 års utgåva köpte jag dock. Av det skälet att BVs missionär Anna-Lena Röstin skrivit ett kapitel om "Afrikansk jul". Hon skildrar sin ankomst till Eritrea i december 1913 och julfirandet strax därefter.

Men det jag uppskattar mest är hennes beskrivningar (och första intryck) av missionsveteranerna Augusta Henriksson och Nils Karlsson.  Hjärtligare och ärligare än jag funnit i BVs MissionsTidning.

Funderar nu på om jag ska spara hela julboken, eller bara sidorna 109-123 med Anna-Lenas bidrag.

/ErikJA

Forkmann, Gunnar (red.) Lunds Stifts Julbok1943. Utgiven av dess Kyrkliga Ungdomsförbund.Malmö 1943, 160 sidor.

Med tacksam röst

Kristna Föreningen Filippi gav ut böcker när man firade 25 år och 50 år. Och nu firar man 100-årsjubileum och en ny fin festskrift har kommit ut.

Filippis historia och verksamhet, med särskilt fokus på det senaste halvseklet, beskrivs i arton kapitel. Att vara ELM-förening i en studentstad innebär särskilda möjligheter och utmaningar, vilket kommer fram fint i flera bidrag. Liksom föreningens växt från en ganska liten gemenskap på 60- och 70-talet till den välfyllda möteslokalen i dag.

Förvärvandet av föreningens nuvarande "hem" på Sandgatan mitt i Lund beskrivs i boken, och kan nog ses som det viktigaste steget i föreningens historia. Filippi fick därigenom möjligheter att tjäna mer och fler.

Redaktionsgruppen har gjort ett gott arbete. Med tacksam röst är god läsning.

/ErikJA

Bengtsson, Martin; Gunnarsson, Maja & Klögel, Elise Med tacksam röst -Filippi under 100 år, KFF, Lund 2017, 170 sidor.

Mer Bonhoeffer

I föregående inlägg nämnde jag att jag såg en bok i hyllan hos en kollega. Det var Andrew Roots Bonhoeffer as Youth Worker. Nu har jag läst också den.

Jag har läst några Bonhoeffer biografier, och Bethges är väl fortfarande att anse som standardbiografin (det kanske den alltid kommer att vara). Roots bidrag följer också Bonhoeffers liv från vaggan till den anonyma massgraven. Men Root anlägger ett barn- och ungdomsperspektiv.

Resultatet blir att författaren kan visa att kontakten med barn och ungdomar på flera viktiga sätt formade Bonhoeffer och hans teologi. Både i Tyskland och under sina utlandsperioder (Spanien, USA, England) engagerade sig den unge tyske teologen/pastorn i kristen ungdomsverksamhet.

Det är spännande och utmanande läsning. Root vill visa att kristen ungdomsverksamhet behöver vara mer präglad av god teologi än av koncept och metoder.

I bokens sista del erbjuder Root en guide för läsning av Efterföljelse och Liv i gemenskap.

/ErikJA

Root, Andrew Bonhoeffer as Youth Worker. A Theological Vision för Discipleship and Life Together, Baker Academics, Grand Rapids 2014, 211 sidor.