Ett litet brev

Jag sitter på Lima flygplats hela dagen idag. Hade i och för sej kunnat åka in till centrum en stund, men orkar inte riktigt efter nästan en vecka i den peruanska huvudstaden. I morse skickade jag iväg familjen Lindström till Arequipa och strax efter klockan 16 går mitt flyg hem.

Men så har jag gott om tid idag för att läsa. Dock inte så många böcker med mej: Bibeln, en romarbrevskommentar och en nyinköpt inledning till Nya testamentet. Så jag valde att läsa Bibeln. Närmare bestämt Första tessalonikerbrevet. Ska nämligen skriva något om det brevet till tidningen Till Liv.

Jag har en speciell kärlek till 1 Tess. Det är ett så direkt och uppmuntrande brev. Man kan riktigt känna hur Paulus längtar efter att få vara med tessalonikerna, men istället får kommunicera brevledes. Och ända är han så glad och tacksam över de nykristna i Tessalonika.

Läs 1 Tess. Det tar en kvart.

/Erik

Gud är inte partisk (Rom 2)

Bloggrubriken är ett direkt citat från Romarbrvetes andra kapitel, elfte versen. Det är hämtat ur ett sammanhang där Paulus försöker förklara att när det kommer till den slutgiltiga domen så spelar det ingen roll om man är jude eller icke-jude.

För många judar i Paulus' samtid var detta nästan ett hädiskt påstående. I alla fall var det oerhört provocerande. Idag tror jag inte många höjer på ögonbrynen. Man tycker det är självklart att Gud inte ger några specialbehandling. Lika för alla.

Samtidigt om man pressar lite, så håller man kanske fast vid att Gud inte ska vara partiskt. Men om någon påstår att han ska behandla alla onda gärningar på samma sätt, då blir det snart protester.

Men Paulus hävdar att alla ska dömas och att påföjden blir den samma oavsett brottets grad och karaktär. Det är provocerande. Men sant.

/Erik

Köpa böcker

En av de branscher som påverkats mest av internet måste vara bokhandeln. När jag började läsa på universitet var det självklart att gå till Akademibokhandeln och köpa kurslitteraturen. Visst fanns de några som gick samman och beställde böcker direkt från förlag eller från billigare boklådor (I just love that word) i USA, men det var undantag och krävde att man visste mer än en månad i förväg vad man behövde o s v. När jag avslutade mina studier var det sällan man gick till Akademibookhandeln - enklare, billigare och ibland t o m snabbare via nätet.

Å ena sidan är det lite sorgligt, Jag älskar att få gå omkring och botanisera i en välsorterad bokhandel, eller i ett antikvariat. Jag älskar filmen Notting Hill bara för att den utspelar sej delvis i en bokhandel. Mitt liv är en serie av boklådor (överdrift förstås): Ekstrands - Akademibokhandeln - Församlingsbokhandeln - Libreria El Inca.

Å andra sidan. Amazon.com ger mej otroliga möjligheter. Liksom alla nätantikvariat. Via prisjakt.se fann jag förra veckan var jag billigast kunde köpa en teologisk doktorsavhandling (av Tomas Nygren: Lag och evangelium som tal om Gud). Gissa var? På cd.on:49kr + frakt. otroligt.

På amazon.com kan man dessutom lägga upp sin önskelista. Så kan vem som helst bara gå in och köpa böckerna tillmej. Eller så kan man läsa recensioner, betygsätta själv, jämföra priser,

I veckan köpte jag kurslitteratur på amazon för trettonhundra spänn. Bäst för mej att jag ser till att få läst kurserrna!

/Erik

Läskurser

Jag har anmält mej till några läskurser på Johannelunds Teologiska Högskola! Teologistuderande igen - inte illa. Det är förstås inte så många veckor jag inte läst någon teologisk litteratur, men det känns ändå lite spännande.

Under ett par år har jag tänkt att jag skulle försöka läsa lite mer planerat, men (nästan) varje projekt har runnit ut i sanden. Chiclayo, staden jag bor i, ligger ju i öknen så här finns mycket sand att rinna ut i.

Därför blev jag glad när jag på J-lunds hemsida för ett tag sedan fann tre läskurser som passar mej väldigt bra just nu. Att de dessutom inte krånglar till saker och ting på skolan, utan accepterar att en student kan bo på andra sidan jorden är ju heller inte så dumt.

Tre kurser har jag anmält mej till. Får nog försöka prioritera så jag försöker mej på en i taget - och ha en realistisk målsättning - kanske ett år?

Kurserna heter Skammens teologiska problematik, Nutida luthersk teologi respektive Lutherska klassiker. (Beskrivning av kurserna här.)

I den första ingår delar av Leif Andersens homiletiska dubbelverk (Teksten og tiden I och II, Kolon, Fredericia 2006) och i den andra Tomas Nygrens - rektorn på J-lund - avhandling om lag och evangelium från 2007 (Lag och evangelium som tal om Gud - en analys av synen på lag och evangelium hos några nutida lutherska teologer... Artos, Skellefteå 2007).

Båda verken har jag sedan tidigare tänkt läsa, men var ska jag börja?

En komplicerande faktor dock är att de flesta bäcker behöver beställas från Sverige eller USA. De är ju inte här imorgon precis.

/Erik

Allmän uppenbarelse (Rom 1)

Andra halvan av Romarbrevets första kapitel handlar om hur mänskligheten rört sej bort från sitt upphov, bort från Skaparen. Paulus hävdar att man kan veta något om Gud utan att ha tillgång till Bibeln. Han skriver:

Det man kan veta om Gud är uppenbart ibland dem, Gud har uppenbarat det för dem. ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. (Rom 1:19-20a)

Hur mycket kan man veta om Gud - utan att ha tillgång till Hans Ord? Det är en spännande frågaq, och inte minst i den aktuella diskussionen om intelligent design pekar ju i den riktning att människan eftersom hon själv är smartare än slumpen inte kan räkna med att slumpen som skapare.

Men Paulus går längre. Han säger att den kunskap - de slutsatser en människa eller ett folk kan dra om Skaparen utifrån skapelsen - är tillräcklig för att de har ett moraliskt ansvar. Därför är de utan ursäkt (Rom 1:120b).

Det är ett budskap som jag behöver ta in, och tillämpa i mitt möte med människor som inte delar den kristna tron. Också de har ett ansvar inför sin Skapare, men också de har en möjlighet att dra vissa slutsatser, utan att öppna Bibeln.

"Lösningen" kommer man aldrig åt utanför Bibeln - utanför den särskilda uppenbarelsen.

Guds rättfärdighet

Ett helt centralt begrepp i början av Romarbrevet är begreppet Guds rättfärdighet (1:17; 3:5, 21, 22, 25, 26). Men förslagen om hur begreppet ska förstås (och översättas) skiljer sej ganska mycket åt.

En del menar att språket är obegripligt för människor idag och att orden måste ersättas. Jag är inte så säker. Men visst måste de förklaras.

Luthers upptäckt var att Paulus i Rom 1:17) inte talar om en rättfärdighet som Gud kräver, utan en Han ger. Sant.

Men i begreppet finns en vidare betydelse. Guds rättfärdighet är både något Gud är och något han ger. Det är både en egenskap och ett tillstånd. Guds rättfärdighet = Gud är rättfärdig respektive Guds rättfärdighet = Något Gud kan ge, eller tillräkna, någon annan.

Jag tycker det kan vara lite svårt att först.Försöker därför hitta andra exempel på ett liknande dubbelförhållande. Guds kraft kanske kan vara ett exempel: Gud är stark, mäktig, kapabel, och samtdigit kan Han ge sin kraft till en människa eller församling.

Guds kärlek? Guds helighet? Kanske också de fungerar på samma sätt. Och kan hjälpamej att förstå begreppet Guds rättfärdighet.

/Erik

Guds folk - omdefinierat?

I ett föregående inlägg skrev jag att jag skulle återkomma till formuleringen först juden och sedan greken (Rom 1:16). I söndags predikade jag över en text från Efesierbrevet och som inledning till predikan försökte jag måla upp Efesierbrevets innehål i stora drag, innan jag förlorade mej i detaljer. Kanske är den tydligaste kopplingen mellan Efesierbrevet och Romarbrevet att båda i hög grad handlar om förhållandet mellan det judiska folket och de icke-judiska, mellan Guds utvalda folk som vi följer genom Gamla testamentet och Guds utvalda folk som förenas i Jesus Kristus.

Hur ska jag som kristen se på det judiska folkets plats i frälsningshistorien? Jag har inga färdiga svar. Har funderat en hel del på det, men tycker att det är ett ganska komplicerat kapitel.

Kanske kan studiet av Romarbrevet leda mej närmre ett bra svar. Mycket av debatten i exegetiska kretsar om Romarbrevet handlar om judendomen på den tiden - på engelska används begreppet Second Temple Judaism. En del vill till och med göra frågan om judarnas ställning till den mest centrala för Paulus i brevet. John Stott, vars kommentar kan rekommenderas, vill inte gå så långt men tror att Paulus haft ett dubbelt syfte med sin tjänst:

Det första syftet är: The justification of guilty sinners by God's grace alone in Christ alone through faith alone, irrespective of either status or works (s 35).

Och det andra: The consequent redefinition of the people of God, no longer according to descent, circumcision or culture, but according to faith in Jesus, so that all believers are true children of Abraham, regardless of their ethnic origen or religious practise (s 36).

/Erik

John Stott, The Message of Romans, Bible Speaks Today, Inter-Varsity Press, Leicester 1994.