Ämbetsfrågor

"Ämbetsfrågan har nästan blivit liktydig med frågan om kvinnans möjlighet att vara bärare av Kyrkans särskilda ämbete. [...] Det betyder att de flesta viktiga perspektiv på frågan om ämbetet kommit så i skymundan att frågan om ämbetets identitet och innehåll för många, både ämbetsbärare och församling, har försvunnit ut ur medvetande och omsorg."

Denna iakttagelse gör Bengt Birgersson i introduktionen till boken Som stjärnor i Herrens hand. Perspektiv på Ordets ämbete. Han är helt rätt ute! Många kristna i Sverige har omedelbart ett svar på frågan om det är rätt eller fel med kvinnliga präster, men kanske inget svar alls på frågan vad en präst är. Därför fyller Birgerssons bok ett tomrum. Äntligen någon som på nytt tar upp ämbetet till behandling ur ett lite bredare.

Birgersson ägnar ganska stort utrymme åt Peter Fjellstedts ämbetssyn. Fjellstedt är intressant ur flera aspekter: Han verkar i Sverige i mitten av 1800-talet (i väckelsetider), har erfarenhet av yttre mission och förståelse för många delar av svensk kristenhet. Ännu större utrymme ägnas sedan åt "Nytestamentliga perspektiv på ämbetet". Spännande är också att Birgersson också vågar ta upp den postkonstantinska (efter stats- och enhetskyrkans tid) situationen och de postmoderna utmaningarna.

Boken är helt ny och skriven som en prästmötesavhandling. Jag köpte den igår och har inte hunnit läsa mer än ungefär hälften, men jag kan redan säga att det är en bok att rekommendera. Tonen är god och framställningen tydlig.

Jag ska läsa mer - och kan kanske återkomma med mer tankar utifrån boken. Men redan nu har jag en fundering som jag inte riktigt finner svar på hos Birgersson: Vilket kriterium används för att skilja på de ord Jesus talar till alla och vilka han talar till apostlarna i deras ämbete? Birgersson menar att missionsbefallningen, men också flera andra ord och uppmaningar från Jesus endast gäller apostlarna - och i deras efterföljd ämbetsbärarna - men jag finner inget kriterium för selektionen.

/Erik

Birgersson, Bengt Som stjärnor i Herrens hand. Perspektiv på Ordet ämbete, Församlingsförlaget, Göteborg 2011, 200 sidor.

Den gode herden

Ett par timmar av dagen har jag ägnat åt kommentarstudier över Joh 10:1-18. Jesus talar om sig själv med bilder och begrepp från fårskötselns område. Bilderna går i varandra och strukturen är inte solklar.

Ur bokhyllan på Strandhem plockade jag tre kommentarer: Godet, Odeberg och Carson. Den äldsta är Godets från mitten av 1800-talet och ursprungligen skriven på franska, men jag är tacksam för den svenska översättningen. Godet trycker på att avsnittet innehåller tre olika liknelser : Herden (v 1-6), porten (v 7-10) och den gode herden (v 11-18). Han ser en stegring mellan dem, och dessutom att den första är morgonens, den andra middagens och den tredje skymningens. Det är en spännande läsning!

Hugo Odebergs Johannestolkning utkom 1929 och är religionshistoriskt inriktad. Det sägs att Rudolf Bultmann en gång yttrat: "Odeberg är så radikal att jag inte kan följa honom." Något årtionde senare ändrar Odeberg helt inriktning, men en utlovad (?) andra Johanneskommentar utkom aldrig. I sin kommentar till Joh 10 försöker Odeberg svara på de tre problem han menar finns i texten: Hur kan Jesus vara både herde och grind? Hur kan Jesus vara grinden som leder till flocken, samtidigt som flocken använder den? Och vem är tjuven, rövaren, den lejde och främlingen? Odeberg läser alltså samman de tre delarna, men de svar han finner blir aldrig riktigt övertygande. Texten blir dessutom svår för mig att följa när greiska, hebreiska och syriska texter rikligt citeras utan översättning eller transkription.

Långt nyare än de båda andra är D A Carsons Johanneskommentar. Han läser inte isär de tre avsnittet lika hårt som Godet, men följer ändå samma linje. V 7-10 utvidgar temat från v 1-5, och v 11-18 ger en ytterligare fördjupning. Carsons styrka ligger i kommentaren till den den tredje delen där Jesus offerdöd och kärleken mellan Fadern och Sonen utläggs.

Nu ska jag snart rulla hemåt, men kanske kikar jag också i LarsOlov Erikssons kommentar ikväll...

/Erik

Godet, F Kommentar till Johannes-evangeliet, andra delen, Schultz, Uppsala 1878 (översättning fr franska av A Neander), 631 sidor.

Odeberg, Hugo The Fourth Gospel. Interpreted in Its Relation to Contemporaneous Religious Currents in Palestine and the Hellenistic-Orisental World, Almqvist & Wiksell (i distrib), Uppsala 1929, 336 sidor.

Carson, D A The Gospel According to John, Pillar New Testament Commentary, W B Eerdmans, Grand Rapids, 1991, 715 sidor.