Krigsdagböcker

I min systers bokhylla fann jag en spännande bok. Men jag hann inte läsa den eftersom det var under ELMs årskonferensens jag bodde där.

Så jag skaffade ett eget exemplar av Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939-1945.

Lindgren beslutade att skriva dagbok under kriget, med början i september 1939. Egna anteckningar blandades med tidningsurklipp som kommenterades. Läsningen blir alltså ett sätt att följa andra världskriget ur ett svensk medelklassperspektiv. Och en gift mors perspektiv. Tysklands bombningar blandas med notiser om barnens födelsedagar.

Lindgren är ännu inte författare när hon börjar skriva dagböckerna. I alla fall inte utgiven författare. Pippi Långstrump"föds" under kriget och en ungdomsroman ges ut. Men visst märker man att det är Astrid Lindgren dom skriver. Småländska, livsglädjen och berättarkonsten finns där.

Vad säger Lindgren om händelserna ute i världen då? Hon fasar över kriget, och tror att det snabbare ska vara över än det visar sig. Hon fruktar Ryssland och Stalin mer än Tyskland och nazisterna. Men hon ser också kriget ur ett bibliskt perspektiv och identifierar Hitler med Uppenbarelsebokens vilddjur.

Att läsa andras dagböcker är att komma dem nära. Ibland obehagligt nära. Ändå är det berömvärt av Salikons förlag att göra krigsdagböckerna tillgängliga för allmänheten.

/ErikJA

Lindgren, Astrid Krigsdagböcker 1939-1945, Salikon, Lidingö 2015, 366 sidor.

Julen 1913

På Citykyrkans second hand här i byn fann jag ett tjugotal årgångar av Lunds Stifts Julbok. Men att få plats med dem alla hade varit svårt i mina redan fyllda hyllor. Så jag kollade igenom innehållsförteckningarna. I några årgångar skulle det finnas bidrag av Hugo Odeberg. Men i samtliga dessa böcker var just de sidorna borta. Censur? Knappast, troligare är att en tidigare ägare velat behålla just bidragen av Odeberg.

Tidigare ägare förresten. Några hade tillhört Erhard Eliasson (förebilden för Åshöjdenböckernas Blåbärskungen).

1943 års utgåva köpte jag dock. Av det skälet att BVs missionär Anna-Lena Röstin skrivit ett kapitel om "Afrikansk jul". Hon skildrar sin ankomst till Eritrea i december 1913 och julfirandet strax därefter.

Men det jag uppskattar mest är hennes beskrivningar (och första intryck) av missionsveteranerna Augusta Henriksson och Nils Karlsson.  Hjärtligare och ärligare än jag funnit i BVs MissionsTidning.

Funderar nu på om jag ska spara hela julboken, eller bara sidorna 109-123 med Anna-Lenas bidrag.

/ErikJA

Forkmann, Gunnar (red.) Lunds Stifts Julbok1943. Utgiven av dess Kyrkliga Ungdomsförbund.Malmö 1943, 160 sidor.

Med tacksam röst

Kristna Föreningen Filippi gav ut böcker när man firade 25 år och 50 år. Och nu firar man 100-årsjubileum och en ny fin festskrift har kommit ut.

Filippis historia och verksamhet, med särskilt fokus på det senaste halvseklet, beskrivs i arton kapitel. Att vara ELM-förening i en studentstad innebär särskilda möjligheter och utmaningar, vilket kommer fram fint i flera bidrag. Liksom föreningens växt från en ganska liten gemenskap på 60- och 70-talet till den välfyllda möteslokalen i dag.

Förvärvandet av föreningens nuvarande "hem" på Sandgatan mitt i Lund beskrivs i boken, och kan nog ses som det viktigaste steget i föreningens historia. Filippi fick därigenom möjligheter att tjäna mer och fler.

Redaktionsgruppen har gjort ett gott arbete. Med tacksam röst är god läsning.

/ErikJA

Bengtsson, Martin; Gunnarsson, Maja & Klögel, Elise Med tacksam röst -Filippi under 100 år, KFF, Lund 2017, 170 sidor.