måndag 10 juli 2017

Denna dagen, ett liv

Den danske litteraturvetaren Jens Andersen går skrivit en biografi över Astrid Lindgren (1907-2002). Jag är dåligt påläst, men möjligen är det den enda större Lindgren-biografin sedan Margareta Strömstedts från 1977.

För att förstå Lindgrens författarskap behöver man känna till hennes ungdomstid. Astrid Lindgren föddes som Astrid Eriksson i Vimmerby. Hon växte upp i ett fromt och ganska välmående lantbrukshem, men tonårens nyfikenhet på ett annat liv ledde till att Astrid blev gravid. Fadern var redaktör på den tidning där Astrid fick ditt första egentliga arbetet. Redaktören var gift och Astrid flyttade till Stockholm för att graviditeten inte skulle bli känd. Sonen Lars föddes sedan i Köpenhamn och bodde där i ett gott fosterhem i tre år.

I Stockholm arbetade hon som sekreterare och mötte så småningom om Sture Lindgren, med vilken hon gifte sig. Då först kunde hon ta hem sonen Lars och så fick Lindgrens den gemensamma dottern Karin.

Småland lantliga idyller och småstaden följt av Stockholms takåsar och skärgård. Där finns de flesta miljöerna som bildar bakgrunden i Lindgrens författarskap som inleds under andra världskriget.

Andersen skriver väl och det är intressant att följa hans skildring. Inte minst bilden av den hårt arbetande Lindgren under 1950- och 1960-talen.

/ErikJA

Andersen, Jens Denna dagen, ett liv. En biografi över Astrid Lindgren, Norstedts 2014, 432 sidor.

tisdag 4 juli 2017

Biskoparna och kriget

Arvid Runestam (1887-1962) var professor i teologi vid Uppsala universitet när han 1938 utsågs till biskop i Karlstad stift.

Sonen Staffan Runestam har i boken Biskoparna och kriget undersökt framförallt biskop Runestams internstionella  ställningstaganden och engagemang i andra världskrigets skugga. Till viss del berörs också biskopskollegiet och biskopskollegorna.

Arvid Runestam var engagerad i den ekumeniska rörelsen och fortsatte i mångt och mycket sin svärfader Nathan Söderbloms linje. Runestam kände (enligt Runestam d y) större samhörighet med den övernationella kyrkan än den nationella.

Karlstads stift gränsar i väster mot Norge och detta gjorde engagemanget stort under den tyska ockupationen. Runestam hade en nära kontakt med Eivind Berggrav i Oslo.

Intressant läsning, men nog mest för den specialintresserade.

/ErikJA

Runestam, Staffan Biskoparna och kriget. Kyrkliga aktioner under Andra världskriget med särskild hänsyn till Arvid Runestams insats, Artos, Skellefteå 2009, 152 sidor.