Jag skriver om vad jag läser. Som teolog läser jag mest sådant som skulle hamnat på hylla C på biblioteket i Örkelljunga, om de hade köpt in böckerna förstås.
lördag 26 december 2009
År 2009
onsdag 23 december 2009
God Jul!
/Erik
fredag 18 december 2009
Medarbetarbreven
I Letters to Paul's Delegates finns en inledning på drygt 30 sidor som redogör för den gängse synen på de s k pastoralbrev, varför de kallas så och varför de inte blir lästa. Sedan bemöter Johnson och visar på alternativa synsätt. Han menar att breven missgynnats av att buntas ihop under etiketten "pastoralbreven" och visar hur de var för sej står närmare andra paulusbrev. Han föreslår en tdigare datering, och är bara underbart mot strömmen.
Det var faktiskt ett tag sedan jag läste boken. Det är nog snart dags att göra det igen.
/Erik
Luke Timothy Johnsons Letter to Paul's Delegates. 1 Timothy, 2 Timothy, Titus, i serien The New Testament in Context, Trinity Press International, Harrisburg, Pennsylvania, 1996, 263 sidor.
onsdag 16 december 2009
torsdag 10 december 2009
Hemtenta ivägskickad
Följande litteratur har jag läst i kursen:
Braaten, C.E., Jenson, R.W. (red),
Braaten, Carl E., Principles of Lutheran Theology, Fortress Press, 2007 andra upplagan.
Briskina, Anna, “An Orthodox View of Finnish Luther Research”, i Lutheran Quarterly nr1/2008, s 16-39.
Gregersen, Nielös Henrik m. fl. (red): The Gift of Grace: The Future of Lutheran Theology,
Trelstad, Marit, ”The Way of Salvation in Luther´s Theology: A Feminist Evaluation” i Dialog – A Journal of Theology, nr 3/2006 (vol 45), s 236-245.
Nygren, Tomas, Lag och evangelium som tal om Gud – en analys av synen på lag och evangelium hos några nutida lutherska teologer: Pannenberg, Wingren och Scaer, Skellefteå: Artos, 2007.
”Perspektiv på Lag och evangelium” i ingång- Johannelunds teologiska skriftserie nr 2, 2008
Blir Du sugen? Braatens Principles och Nygrens Lag och evangelium är de som gett mej mest vid studiet.
/Erik
fredag 4 december 2009
Lag och evangelium som tal om Gud
Igår kom på posten en bok jag sett framemot att läsa sedan jag först hörde om dess existens. Tomas Nygrens (rektor på J-lund och systematisk teolog) doktorsavhandling Lag och evangelium som tal om Gud. Den kostade mej 49 kronor på cdon.com (men fråga mej inte hur den hamnat där).
Jag har bara hunnit läsa de första 50 sidorna. Inledningen där författaren beskriver sitt projekt, målet och metoden. Alltid intressant. Men substansen finns förstås i fortsättningen där Nygren undersöker Gustaf Wingrens, Wolfgang Pannenbergs och David P Scaers syn på lag och evangelium i förhållande till några huvudpunkter i den systematiska teologin.
Min förhoppning är att boken ska hjälpa mej med två saker:
- Hur fungerar talet om lag och evangelium i slutet av den moderna epoken? Ger det vägledning in i den postmoderna där vi nu befinner oss?
- Lagens tredje bruk, finns det eller inte?
En tredje förhoppning är också att jag ska hinna läsa boken före årets slut och svara intelligent på några frågor i anslutning till boken för att på så sätt kunna skicka in min hemtenta på kursen ”Nutida lutherska teologi”. Jag försöker ju vara lite fritidsstudent detta läsår.
Peace to you!
/Erik
Tomas Nygren Lag och evangelium som tal om Gud – en analys av synen på lag och evangelium hos några nutida lutherska teologer: Pannenberg, Wingren och Scaer, Artos & Norma, Skellefteå 2007.
torsdag 3 december 2009
Generalernas Peru
"I Latinamerika styr militären. De generaler som tog makten i Peru 1968 var länge annorlunda. en stor jordreform sattes igång och utländska företag nationaliserades. [...] Det som har hänt i Peru efter 1968 är viktigt för hela Latinamerika. Militärens politik har också inspirerat regimer i andra världsdelar."
Det är spännande att läsa historia, och Genrealernas Peru är intressant också för att den är skriven i direkt anslutning till ett skeende. Författarna vet inte vad som hände sedan.
Jag talade med en av mina peruanska vänner om de första åren på sjuttiotalet. han sa att allt var bra. På sockerkollektiven (de enorma familjeägda haciendorna som omvandlats till kooperativ) flödade pengarna. Utbildning, sjukvård, elektricitet...
Sedan då? I slutet på sjuttiotalet fanns inget kvar. Inga pengar var återinvesterade, inga långsiktiga planer förverkligats... Inga pengar, ingen utbildning, inget utsäde. Missnöje. Och ur vänstervågen som militären stöttat växte vänstergerillorna fram som sedan terroriserade Peru under åttio- och nittiotalen.
Kanske var inte den där militärkuppen så lyckad trots allt. Jordreformen - som kanske var det viktigaste militärerna genomdrev - lyckades inte så väl. MEN samtidigt var det helt nödvändigt. Före 1970 ägdes ungefär 99% av Perus odlade mark av 1% av befolkningen...
Författarna till boken?
Lars Heikensten - senare Sveriges riksbankschef
Peter Englund - nationalekonom (jag tror inte det är historikern)
Claes Nordström - finner jag inte på Google.
/Erik
onsdag 2 december 2009
Att läsa någon annans dagbok
Att läsa någon annans dagbok är oftast en ganska trist upplevelse. Men det finns undantag. Ett strålande undantag är att läsa Adrians Plass hemliga dagbok. Vilken lycka det var när jag fann ett slitet exemplar av nämnde broders dagbok i en andrahandshylla i en bokhandel i Cusco. Tidigare har jag läst Plass på svenska, nu blev det på engelska.
Det är svårt att inte älska Adrian Plass och människorna runt honom. Drömmaren Adrian som vill väl, men så ofta snubblar över sina egna intentioner, eller fastnar i en blandning av egoism och rädsla för vad folk ska säga. Hustrun Anne med båda fötterna på jorden men med en himmelsk blick för människors situation. Sonen Gerald – tonåring! Vännen Leonard som kämpar mot alkoholen och bor hemma hos sin halvdöva mamma.
Adrian Plass hemliga dagbok bryter ner fasaderna – just därför blir den som uppbygglig.
/Erik
lördag 28 november 2009
Påskaftonsmänniskor
"Long håller fram korset som centralt i förkunnelsen både ur ett skuld- och ur ett skamperspektiv. På korset visar Gud att han identifierar sig med den av skam plågade människan. (s 107) Den objektiva sidan av korset - rättfärdiggörelsen, soning av skuld - behöver i den postmoderna tiden kompletteras med relationssidan (s 106). [...] Samtidigt lyfter Long fram att den postmoderna människan behöver få höra att hon är accepterad och adopterad av Gud - detta har sin grund i korset, men ännu tydligare i inkarnationen (s 114-115). Men Nya testamentets centrum är, enligt Long, korset (s 127). På korset dör Jesus en skamfylld död - och många människor i dag lever sitt liv som lärjungarna på påskafton - där det borde finnas hopp (pga Jesus' död) lever man i vilsenhet och förtvivlan. Hoppet, grundat i 1) Guds seger över Satan genom Jesus' död och uppståndelse och 2) den helige Andes gåva, behöver förkunnas för den vilsna människan. (s 127-128)
/Erik
Long, Jimmy Emerging Hope. A Strategy for Researching Postmodern Generation, 2nd ed, IVP Books, Downers Grove, 2004.
måndag 23 november 2009
Olycksfågeln
I en av affärerna fann jag förra årets nobelpristagare i svensk översättning. Verkar knappt vara läst. (Book exchange innebär att turister och andra kan lämna in en bok och få en annan i utbyte mot en ringa summa. På så sätt behöver man inte resa med ett helt bibliotek.) Idag fann jag en typiskt svensk 70-talsbok: "Generalernas Peru". Den ska jag läsa senare, men jag har redan läst en hälsning på insidan av pärmen. Från Göran i Uppsala 1977 till en svensk väninna i Peru - kanske journalist.
Jag fann för ett par dagar sedan också en sevnsk deckare - eller kriminalroman som det så fint kallas. Camilla Läckberg - säkert jättekänd i Sverige, men en ny bekantskap för mej. Olycksfågeln (Forum 2006) hette boken vars händelser utspelar sej i Bohuslän. Lite skön hemlandskänsla för en västkustbo (ja nästan i alla fall) i exil.
Genren är inte min absoluta favorit, men som alternativ till en film eller att surfa en stund tycker jag den fungerar riktigt bra. Och Läckberg är kanske inte en ny Mankell, men håller samma klass som Karin Wahlberg eller Åke Edwardsson.
/Erik
lördag 14 november 2009
Semesterläsning
Bibeln - just nu läser jag 2 Krön och Daniel. Den senare är inte så lätt, men räddas av att föregående profet, Hesekiel, är ännu svårare.
Emerging Hope - Jimmy Long skriver om samtiden, de unga generationerna och hur de kan nås av evangeliet.
Martin Luther's Theology - Bernhard Lohse tecknar utvecklingen av reformatorns teologi mot dess historiska bakgrund.
Lonely Planet Peru - ständig följeslagare på resan.
Hoppas kunna återkomma med några tankar om Longs bok. Men semester är... semester.
/Erik
Long, Jimmy Emerging Hope. A Strategy for Researching Postmodern Generation, 2nd ed, IVP Books, Downers Grove, 2004.
Lohse; Bernhard Martin Luther's Theology. Its Historical and Systematic Development, Fortress Press, Minneapolis, 1999.
onsdag 4 november 2009
Melanchtonisk
tisdag 3 november 2009
Från min bokhylla
Jo, från mina bokhyllor hemma hos svärmor och svärfar har det plockat med sej några titlar jag bett dem om:
Philipp Melanchton Loci Comunes 1521
Martin Luther Om en kristen människas frihet
Samme Luther Stora Galaterbrevskommentaren
T Johansson, B Hägglund, R Söderlund Philipp Melanchton 500 år
Alla fyra, och några titlar till, ingår i kursen "Lutherska klassiker" som jag hoppas kunna klara av under det närmaste året - och på så sätt bli lite klokare. Nu är bara frågan vilken jag ska börja läsa.
/Erik
måndag 2 november 2009
Mycket arbete
Det är en bra kommentar med visst fokus på en litterär analys - vilket inte är så tråkigt som det låter - utan ger kommentaren sammanhang. Jag läste den rakt igenom tillsammans med Lukasevangeliet tidigare i år. Johnson lyfter också fram Jesus som profet på ett sätt som blev nytt för mej - och fördjupade min förståelse av evangeliet och Evangeliet.
/Erik
Luker Tomothy Johnson The Gospel of Luke, Sacra Pagin, vol 3, Liturgical Press, Collegeville, Minnesota, 1991.
torsdag 29 oktober 2009
Dagens bibelord
Men denna gång blir det en vanlig genomläsning. Och så gläder jag mej över bilder och ord som träder fram ur texten. Idag läste jag:
Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva. (Hes 18:32)
En vers som kombinerar Guds helighet och Hans kärlek och pekar på det erbjudande han ger: Följden av att leva ett liv i uppror mot Gud är - och måste vara - dom och död, men Han vill något annat. Därför vänd om och ta emot vad Gud har att ge. (Jfr Mark 1:14-15 o Joh 3:16)
/Erik
tisdag 27 oktober 2009
Ingångar i en postmoderna värld
Samma år, 20010, skrev Tomas Nygren en bra artikel om postmoderniteten och hur kyrkan kan möta dess utmaningar. Under rubriken "Några slutsatser för det kristna arbetet" skriver Nygren (jag återger klipp från sidorna s 46-48, med Nygrens numrering kvar):
1) Insikten om att vi står i delvis nya frontlinjer är absolut nödvändig. ... Förkunnelse med en kvarlevande front mot gamla tiders lagiskhet svarar inte mot den vägledning hon [den unga postmoderna människan] söker. ... I en ung postmodern generation är problemet snarast det motsatta. Världen är ett mångfaldens vida öppna fält. Man saknar både vägledning och djupa relationer.
2) Vi har i svensk kristenhet i långa tider haft som strategi att "sänka trösklar", och framstå som mer "allmänmänskliga". ... Dock är denna typ av strategi en ren katastrof i postmodernitetens kultur där allt utvecklas mot att bli subkulturer.
3) "Jesuskoncentration" är betydligt mera strategisk än ett allmänt tal om Gud. Det allmänna talet om Gud blir snarast ett opersonligt tal om en kraft eller kärleksprincip. Båda dessa finner jag vara mindre lyckade. Jag vill på inget sätt förneka att Gud är kärlek, men ingen av dem ger ett tillräckligt uttryck för Gud som en personlig Gud.
4) Gemenskapsbyggande är av högsta vikt i en församling idag. ... Genom att satsa på gemenskap svarar vi både mot ett stort behov och ärmed och skapar en nödvändig "motkultur" inom ett visst område.
5) Musik- och sångarbetet har en oerhörd betydlese. Det är genom musiken de flesta låter viktiga delar av sin identitet formas och speglas.
6) "Helhetsbristen" många lider av tar sig bl a uttryck i att man upplever ett behov av att bli mött till hela sitt jag. Vi behöver därför möta både sociala behov, känsla, intellekt och vilja hos en människa.
7) Former som uttrycker att allt är "färdigkonstruerat" lockar inte. Den enskilde behöver få uppleva att han/hon är med och konstruerar formen.
Detta är spännande läsning! Och det sätter igång så mycket fler tankar än dem som har med min läskurs att göra.
/Erik
Tomas Nygren, "Det kristna arbetet och postmodernitetens människa", ingång, nr 3/2001, s 38-48.
torsdag 22 oktober 2009
Lag och evangelium uppdaterat
I luthersk predikokonst är begreppsparet lag och evangelium helt centralt. Jag har funderat över det strävsamma paret under några månader. Inte känt mej helt bekväm med allt jag läst om lag och evangelium (t ex C. F. W. Walther). Jag har tyckt att jag inte riktigt greppat hur lag och evangelium ska tillämpas som homiletisk princip idag.
Andersen är verkligen spännande och utmanande. Vad sägs om följande citat?
"Al homiletisk fornyelse till trods hører denne grundlæggande skelnen mellem loven og evangeliet til det universelle i den kristne didache. Den er ikke Martin Luthers fikse idé eller en subkulturel specialitet. Den er suprakontekstuel i samme forstand, som Guds eget vesen er det. For den stammer fra og udtrykker Guds eget væsen." (s 199)
Men Andersen menar också att förkunnelsen av lag och evangelium ska uppdateras. Jag läser vidare, och funderar på om han gör det på ett gott sätt. Vissa av hans tankar ligger ganska väl i linje med vad jag själv kom fram till när jag läste Bonhoeffers Etik i våras, men annat förvånar mej mer.
Och så kommer plötsligt Andersen till Walthers bok The Proper Distinction Between Law And Gospel (1897) och konstaterar att den är en "klassisk, betongluthersk homiletik". Den är inte anpassad till 2000-talet - hur skulle den kunna vara det? - men Andersen menar likväl att Walthers arbete "lyser av sjælesørgersik indsigt og fokus på tilhørereren". (s 224)
Jag får nog läsa Walther igen. Men först ska jag läsa ut Andersen.
/Erik
Leif Andersen Teksten og tiden. En midlertidig bog om forkyndelsen, Band 1 och 2, Kolon, Fredericia 2006.
onsdag 21 oktober 2009
Kyrka i kyrkan
Ok, that's what friends are for, tänkte jag och tog med den. Men imorgon ska jag lämna tillbaka den. Jag har läst mellan 100 och 200 sidor och insett att jag behöver köpa den för att kunna läsa senare, göra mina små understrykningar och anteckningar på insidan av den bakre pärmen.
/Erik
Mikkel Vigilius Kirke i kirken. Luthersk vaekkkelsekristendom - fra kirkelig bevaegelse over organisation til kirkeligt opbrud, LogosMedia, Hilleröd 2005.
söndag 18 oktober 2009
Postmodern
Och så gör Andersen ett försökt att skissera det som är kännetecknande för den postmoderna tiden. Han föreslår två överskrifter att sätta på det postmoderna: "Intethed og fragmenter".
Det senare beskriver han utifrån en annan författares (Lars Qvortrup) beskrivning. I det postmoderna är subjektet inte centrum - som många tror - utan det är frånvarande:
"Såväl den pre-moderna deocentrismen (det enkla samhället) som den moderna antropocentrismen (det komplexa samhället) är förbi. Vi lever nu i det hyperkomplexa samhället: det är en komplexitet av ett helt annat slag än den vi tidigare sett, en komplexitet utan fast centrum eller en enda uppsättning tolkningsprinciper. Där det moderna sätter människan i centrum, så har det postmoderna inget centrum. Inte ens människan finns i centrum. " (min översättning, s 76)
Visst blir man sugen på att läsa vidare och utmanas att förstå vår samtid?
/Erik
Leif Andersen Teksten og tiden. En midlertidig bog om forkyndelsen, Band 1 och 2, Kolon, Fredericia 2006.
lördag 17 oktober 2009
Frid och fred (Rom 5)
I Romarbrevets femte kapitel gör Paulus en nystart, med avstamp i det han sagt i de första fyra kapitlen: Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro (5:1). Detta är alltså summan av undervinsningen så långt i brevet. Nu går han över till vad denna radikala förändring av människans ställning inför Gud innebär. Den första konsekvensen är att vi har frid med Gud (5:1).
fredag 16 oktober 2009
Skuld och skam
En bra, översiktlig, artikel på samma område finns förresten i senaste numret av tidningen Till Liv. Psykologen Mattias Engström skriver där om "Fri och förlåten eller tyngd av skuld och skam?"
/Erik
Lewis B Smedes Shame & Grace. Healing the Shame We Don't Deserve, Harper One, New York 1993. (Svensk översättning: Skam, skuld och befrielse, Libris, Örebro 1993.)
onsdag 14 oktober 2009
David och Abigail
För ett par veckor sedan fick jag ett trevligt mejl från en god vän. Han berättade lite om sin vardag: jobb, församlingsliv, etc. Och så på slutet: "Jag har ett gäng bibelfunderingar. inget akut, men det står mycket intressant i bibeln att begrunda."
Det är härligt att få ett sådant mejl - som vittnar om ett vardagsliv med bibelläsning.
Det passade mej dessutom ganska bra då jag själv läst Samuelsböckerna de sista veckorna. Idag skrev jag ner några av mina tankar om mötet mellan David och Abigail (läs gärna 1 Sam 25):
"Visst är det en ganska märklig berättelse. Hela den delen av Davids liv var ju lite av en Robin Hood-tillvaro. Jag undrar hur David själv tänkte. Jag menar han visste att han var smord till kung, men det mesta gick emot honom och han fick leva som fredlös. Samtidigt finns det ju en enorm respekt för Herrens smorde - han vägrar slå tillbaka mot Saul.
När det gäller familjeliv så finns det ju i GT en mer flexibel hållning till polygami. Jag har svårt att förstå det, dels eftersom monogamin är så mycket bättre (och förefaller ju också vara det ursprungliga) men också för att jag inte funnit några exempel på lyckliga polygama äktenskap i GT. Hela patriarkhistorien är ju fylld av tragiska familjer. Och David och Salomo...
Jag tror att en bra läsning av historien om Abigail och David är att läsa den i jämförelse med berättelsen om David och Batseba (2 Sam 11-12). I förhållande till Batseba, till Urai, till sina stridande undersåtar, till Gud, till ALLT gjorde David fel den gången. Äktenskapsbrott, maktmissbruk, mord...
När det gäller Abigail finns det istället föredömliga handlingar: En hustru som är trogen och visar stor lojalitet med sin dåliga man och räddar hans liv. Genom Abigails ingripande räddas hela hushållet, med tjänare osv. Dessutom räddar hon David från att tillgripa våld.
När mannen sedan dör vet jag inte riktigt vad som väntade Abigail. Har dålig koll på arvsreglerna - stod hon skyddslös? Att vara änka var att vara utsatt. David blir hennes återlösare...
Visst är det en märklig historia, men jag tror inte att Guds plan var att fixa en extra fru till David. Och jag tror inte att David heller var på jakt efter en extra fru under sitt liv som fredlös."
/Erik
måndag 12 oktober 2009
Du kallar dig jude... (Rom 2)
fredag 9 oktober 2009
En reflekterande praktiker
Det senaste numret, EMQ 2009, 45:4, har flera artiklar på ämnet "ledarskap i mission". Det bästa (?) bidraget står Kirk Franklin för. (Inte gospelstjärnan Fraklin, utan Folk & Språks internationella ledare. Läs en intervju på svenska med Franklin här.) Han ställer frågan: "Hur kan man bli en reflekterande praktiker som missionsledare?"
Jag är ledare på en väldigt låg nivå, men tycker ändå att bara begreppet är utmanande. Jag vill också bli en reflekterande praktiker.
/Erik
tisdag 6 oktober 2009
Afrikansk teologi
lördag 3 oktober 2009
EFS skjuter
Innehållet är sorterat under tre rubriker: I) Grund för nyetablering (med ett ljuvligt bidrag av Anders Sjöberg); II) Nusituation och framtidsscenarier (med ett mycket läsvärt kapitel av Per-Eive Berndtsson); III) Vägar framåt och tecken på hopp (med ett tiotal korta bidrag från olika nysatsningsprojekt). I ett par appendix finns en foldertext från 2007 om nyetableringsvisionen och förslag på normalstadgar för nya grupper/föreningar.
Det är en läsvärd bok, även för dem som inte tillhör EFS. För den som brinner för församlingsplantering och för mission i Sverige borde den nästan vara obligatorisk läsning.
/Erik
Laspers, Torbjörn (red) Nya skott från gamla rötter. En bok om EFS nyetableringsarbete, EFS, Uppsala 2007.
Homosexualitet igen (Rom 1)
onsdag 30 september 2009
Vad Bibeln faktiskt säger om barndop?
Författaren understryker att dopet är viktigt, att det är för viktigt för att man med gott samvete kan lämna frågor om dopet åt sidan i ambitionen att skapa enhet och samförstånd mellan kristna. Samtidigt understryks att samtal inte behöver vara strid - eller som en amerikansk pastor uttryckte: "Vi behöver inte kasta hatbomber på de kristna som inte delar vår syn på dopet. Låt oss bombardera dem med kärlek!"
När det kommer till frågan om man som kristna föräldrar kan eller bör låta döpa sina barn, medger Andersen att Bibeln inte ger oss en vers som avgör frågan, men att Bibeln ändå avgör frågan. Andersen resonerar i fyra steg, fyra bibliska sanningar:
1) Barn behöver frälsning. Alla människor behöver frälsningen, vi föds förtappade. (Bibelreferenser: Ps 51:7; Mark 7:21-23; Joh 3:5; Ef 2:3; Rom 5:12-14; Rom 8:6f.)
2) Dopet frälsar. Det är ett citat från 1 Pe 3:21. Inte så att dopet kan frälsa den som inte tror. "Intet, ikke engang Jesu soningsvœrk, kan frelse den som ikke tror." Men Bibeln kopplar samman frälsningen och dopet - och då ska också den kopplingen göras i förkunnelsen. (Bibelreferenser: 1 Pet 3:21; 1 Kor 10:1-13; Rom 6:3-5; Joh 3:3-5; Apg 22:16; Ef 5:25-27; Tit 3:5; Apg 2:38; 1Kor 6:11; Gal 3:27; Heb 10:22.)
3) Barn kan tro. Man kan tala om (minst) två olika sidor av att tro. Dels har vi tron som övertygelse, den vuxnes medvetna tro, och dels har vi tron som tillit, att komma till Jesus och klamra sej fast vid honom (i Hebr 11:1 finns båda sidorna uttryckta). I predikan och i själavård är det viktigt att båda sidorna får finnas med. När vi i NT läser om barns tro, och om spädbarns tro, har vi inte med den första sidan att göra, men väl med den andra. trons som tillit. Jesus talar omn att ta emot Guds rike som ett barn (Luk 18:17) i ett sammanhang när man när man bar spädbarn till honom. Han talar om att ta emot himmelriket som ett barn (Matt 18:4-6). Att ta emot himmelriket, det är att ta emot Jesus, det är att tro. När kristna har diskuterat om barn kan tro - så som vuxna gör - så verkar det som om Jesus istället frågat sej om vuxna kan tro - så som barn gör. (Bibelreferenser: Luk 18:15-17; Matt 18:4-6; Joh 6:35; Jer 1:5; Luk 1:39ff.)
4) NT förbjuder oss inte att döpa våra barn. Det är förstås inte ett avgörande argument, men det är "i hvert fald intressant". Kristna föräldrar, som tror att deras barn behöver frälsningen, och som tror att deras små kan tro, och som tror att dopet är det vatten som frälsar, behöver verkigt goda argument för att låta bli att döpa deras barn i Jesus' namn. Nya testamentet ger inga sådana argument. (Bibelreferenser: Mark 10:13f; Mark 2:5 "såg deras tro"; Apg 16:30; Kol 2:11f parallell till omskärelsen.)
Förutom bokens fyra huvudkapitel som består av de fyra stegen ovan, så kompletterar författaren med vad han inte säger (t ex att en folkkyrklig doppraxis är helt OK, eller att alla som döps slutligen blir frälsta) och ett kapitel där han försiktigt bemöter invändningar mot barndopet.
Bokens styrka är dess begränsade format, 47 sidor, och att författaren lyckas avgränsa frågan. Framställningen är pedagogisk och övertygande. Det är en bok som kan rekommenderas alla som önskar förstå oss som döper barn, och en bok för dem som är barndöpare, men som kanske aldrig riktigt satt sej in i frågan. Och så är boken "mjuk" i det att den inte fördömer åt höger och vänster, utan vill möjliggöra samtal och om möjligt övertyga. Kanske en bok att översätta till svenska?
/Erik
Leif Andersen, Hvad Bibelen faktisk siger om barnedåpen, Lohses Forlag, Fredericia, 1998.
måndag 28 september 2009
Markuskommentarer
På danska har Torben Kjær skrivit en bra kommentar. Kjær tecknar en god bild av det historiska sammanhanget, utan att bli tekniskt eller långrandig. För att inte tynga framställningen behandlar han vissa bibelteologiska frågor i ett tjugotal exkurser tar han upp olika bibelteologiska frågor. Kommentaren är ett utmärkt alternativ för den bibelläsare som vill fördjupa sej i Markusevangeliet (och som kan tänka sej att läsa på danska), även i predikoförberedelser är den en god hjälp i textstudiet.
Mitt andra förslag är min absoluta favoritkommentar på Markus. Den är mer omfattande drygt 500 sidor och kräver lite mer av läsaren (i förkunskap eller i villighet att lägga ner mer tid). Författaren heter James Edwards och kommentaren är utgiven i serien The Pillar New Testament Commentary. Edwards utläggning lyfter fram hur Markus formar sitt evangelium för att vittna om Människosonen. Författaren är väl bekant både med evangeliets grekisk-romerska kontext och dess judiska. Av den ganska vanliga föreställningen om att Markus skrivit mindre genomtänkt eller litterärt kvalitativt än övriga evangelister återstår ingenting för den som tagit del av Edwards bidrag. Kommentaren är inte homiletisk, men ändå ytterst värdefull i förberedande av predikan eller bibelstudium.
/Erik
Torben Kjær Markus-Evangeliet. En indledning og fortolkning, Credo Forlag, Köpenhamn 1991.
James R. Edwards The Gospel accordning to Mark, Eerdmans, Grand Rapids, Michigan 2002.
lördag 26 september 2009
torsdag 24 september 2009
Rosenius om apostlar
- De måste ha sett Jesus efter hans uppståndelse. Det har att göra med att de skulle vittna och Nya testamentets användning av ordet "vittna" ligger mycket när den allmänna: Det handlar om att berätta något man faktiskt sett.
- Apostlarna utrustades av Jesus själv med särskilda krafter som ingen människa därefter haft.
- Det ämbete, som uppdrogs åt apostlarna, bestod däruti, att de skulle utbreda evangelium över hela världen, utan att åtaga sig omsorgen om någon viss föramling. (s 12)
Att apostlarnas roll var unik är knappast kontroversiellt, men Rosenius avgränsar tydligt deras uppdrag mot senare efterföljare. Jag tror han har rätt i att göra skillnaden stor.
Sedan tror jag att varje kristen har en kallelse att vittna, att låta Guds kraft verka och att utbreda evangelium. En sådan kallelse ligger i förlängingen av apostlarnas uppdrag, det är att bygga vidare på den grund som en gång för alla är lagd.
Rosenius' tredje punkt är extra spännande och utmanar mej, eftersom jag senaste tiden funderat och läst ganska mycket om prästämbete, om predikokallelse och sakramentsförvaltning. Här verkar ju Rosenius mena att en lokal pastor inte är "apostolisk", eftersom apostlarnas kallelse inte var att bli lokala. Eller?
/Erik
Ps BV-förlag ger ut Rosenius på nytt!
Carl Olof Rosenius Pauli Brev till Romarna. till uppbyggelse i tron och gudaktigheten, Band 1, Jubileumsupplaga, EFS-förlaget, Stockholm 1931.
onsdag 23 september 2009
Finsk Lutherforskning
måndag 21 september 2009
Oändligt många böcker
För ett pra veckor sedan fick jag Mikkel Vigilius Genom evangeliets kraft rekommenderad. Lustigt, eftersom jag två gånger öppnat den för att läsa, emn inte lyckats komma förbi de första 20 sidorna. Men nu gör jag ett nytt försök och har läst 176 av cirka 220 sidor.
Så här långt kan jag konstatera: Den är mycket bättre än vad jag trodde. Men jag har några frågetecken inför några vinklingar. Jag återkommer när jag läst ut boken och funderat lite till. Men passar ändå på att rekommendera boken för den läsare som vill få en motvikt till evangelisationsböcker som blir för ytligt "gör-så-här" eller i värsta fall "gör-det-själv".
Är det något Vigilius är säker på så är det att en kristen, evangelist eller ej, kan åstadkomma mycket liten i egen kraft.
/Erik
Mikkel Vigilius Genom evangeliets kraft, BV-förlag 2008.
Och plötsligt går det så trögt
söndag 20 september 2009
En Kyrkans man
Bertil Gätner kan som författare inte jämföras med sin företrädare på biskopsstolen i mitt hemstift, men som nytestamentlig exeget höll Bertil Gärtner högsta klass. Doktorerad för Harald Riesenfeld, men Gärtner kan nog räknas in i den skara stora och namnkunniga skara doktorer som hade professor Anton Fridrichsen att tacka för en god start på exegetikens område.
Jag har läst några av de bäcker Gärtner skrev. Bland dem hans kommentarer till Markusevangeliet (i serien Tolkning till Nya Testamentet, TNT) och Galaterbrevet (i den nyare serien Kommentar till Nya Testamentet, KNT). Den första, skriven när Gärtner fortfarande var verksam som akademisk NT-exeget, hade en hel del poänger, men är ändå inte särskilt bra. Föråldrad skulle nog många säga. Den andra däremot, till Galaterbrevet, är riktigt bra och fortfarande mitt första val till Galaterbrevet. Jag minns när jag första gången läste den - jag köpte den för 378 kronor på Församlingsbokhandeln i Göteborg och läste de första styckena på ett kafé i närheten. Det första intrycket, mot bakgrund mot Markuskommentaren, var kontrasten. I den förra är tonen så akademisk, i den andra finns samma stora kunskap, samma briljans, men det är en ödmjukare röst, med större tilltro till texten.
Gärtners båda kommentarer var möjlig kurslitteratur när jag läste vid Göteborgs Universitet. En del undvek Gärtners kommenater utifrån hans kyrkliga åsikter. Men alla skulle läsa en text om "Rättfärdigheten hos Paulus" och sedan jämföra den med en text på samma tema av Krister Stendahl.
Båda var sprungna ur samma skola i Uppsala. Båda flyttade till USA och fina professorsställningar. Båda återvände till Sverige och blev biskopar. Men en av mina kurskamrater (en av dem som inte ville läsa Gärtner) konstaterade efter att ha jämfört de båda: "-Stendahl är teoretisk och har inget att räcka mej som läsare. Gärtner talar med mej och till mej. Varför?"
Kanske låg skillnaden i att den ene var professor ett par år och tjänade sedan Kyrkan mitt i hennes svaghet och bräcklighet. Den andre var professor massor av år och gav Svenska kyrkan några år långt efter "bäst före datum".
/Erik
onsdag 16 september 2009
Det monoteisktiska argumentet (Rom 3)
tisdag 15 september 2009
Lonely Planet
måndag 14 september 2009
Hjälpmedel för generationer av svenska teologer
Mer fynd i Braaten
lördag 12 september 2009
Principles of Lutheran Theology
fredag 11 september 2009
Läsa på danska
onsdag 9 september 2009
Ett litet brev
Men så har jag gott om tid idag för att läsa. Dock inte så många böcker med mej: Bibeln, en romarbrevskommentar och en nyinköpt inledning till Nya testamentet. Så jag valde att läsa Bibeln. Närmare bestämt Första tessalonikerbrevet. Ska nämligen skriva något om det brevet till tidningen Till Liv.
Jag har en speciell kärlek till 1 Tess. Det är ett så direkt och uppmuntrande brev. Man kan riktigt känna hur Paulus längtar efter att få vara med tessalonikerna, men istället får kommunicera brevledes. Och ända är han så glad och tacksam över de nykristna i Tessalonika.
Läs 1 Tess. Det tar en kvart.
/Erik
tisdag 8 september 2009
Gud är inte partisk (Rom 2)
För många judar i Paulus' samtid var detta nästan ett hädiskt påstående. I alla fall var det oerhört provocerande. Idag tror jag inte många höjer på ögonbrynen. Man tycker det är självklart att Gud inte ger några specialbehandling. Lika för alla.
Samtidigt om man pressar lite, så håller man kanske fast vid att Gud inte ska vara partiskt. Men om någon påstår att han ska behandla alla onda gärningar på samma sätt, då blir det snart protester.
Men Paulus hävdar att alla ska dömas och att påföjden blir den samma oavsett brottets grad och karaktär. Det är provocerande. Men sant.
/Erik
söndag 6 september 2009
Köpa böcker
En av de branscher som påverkats mest av internet måste vara bokhandeln. När jag började läsa på universitet var det självklart att gå till Akademibokhandeln och köpa kurslitteraturen. Visst fanns de några som gick samman och beställde böcker direkt från förlag eller från billigare boklådor (I just love that word) i USA, men det var undantag och krävde att man visste mer än en månad i förväg vad man behövde o s v. När jag avslutade mina studier var det sällan man gick till Akademibookhandeln - enklare, billigare och ibland t o m snabbare via nätet.
Å ena sidan är det lite sorgligt, Jag älskar att få gå omkring och botanisera i en välsorterad bokhandel, eller i ett antikvariat. Jag älskar filmen Notting Hill bara för att den utspelar sej delvis i en bokhandel. Mitt liv är en serie av boklådor (överdrift förstås): Ekstrands - Akademibokhandeln - Församlingsbokhandeln - Libreria El Inca.
Å andra sidan. Amazon.com ger mej otroliga möjligheter. Liksom alla nätantikvariat. Via prisjakt.se fann jag förra veckan var jag billigast kunde köpa en teologisk doktorsavhandling (av Tomas Nygren: Lag och evangelium som tal om Gud). Gissa var? På cd.on:49kr + frakt. otroligt.
På amazon.com kan man dessutom lägga upp sin önskelista. Så kan vem som helst bara gå in och köpa böckerna tillmej. Eller så kan man läsa recensioner, betygsätta själv, jämföra priser,
I veckan köpte jag kurslitteratur på amazon för trettonhundra spänn. Bäst för mej att jag ser till att få läst kurserrna!
/Erik
lördag 5 september 2009
Läskurser
Under ett par år har jag tänkt att jag skulle försöka läsa lite mer planerat, men (nästan) varje projekt har runnit ut i sanden. Chiclayo, staden jag bor i, ligger ju i öknen så här finns mycket sand att rinna ut i.
Därför blev jag glad när jag på J-lunds hemsida för ett tag sedan fann tre läskurser som passar mej väldigt bra just nu. Att de dessutom inte krånglar till saker och ting på skolan, utan accepterar att en student kan bo på andra sidan jorden är ju heller inte så dumt.
Tre kurser har jag anmält mej till. Får nog försöka prioritera så jag försöker mej på en i taget - och ha en realistisk målsättning - kanske ett år?
Kurserna heter Skammens teologiska problematik, Nutida luthersk teologi respektive Lutherska klassiker. (Beskrivning av kurserna här.)
I den första ingår delar av Leif Andersens homiletiska dubbelverk (Teksten og tiden I och II, Kolon, Fredericia 2006) och i den andra Tomas Nygrens - rektorn på J-lund - avhandling om lag och evangelium från 2007 (Lag och evangelium som tal om Gud - en analys av synen på lag och evangelium hos några nutida lutherska teologer... Artos, Skellefteå 2007).
Båda verken har jag sedan tidigare tänkt läsa, men var ska jag börja?
En komplicerande faktor dock är att de flesta bäcker behöver beställas från Sverige eller USA. De är ju inte här imorgon precis.
/Erik
fredag 4 september 2009
Allmän uppenbarelse (Rom 1)
Det man kan veta om Gud är uppenbart ibland dem, Gud har uppenbarat det för dem. ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. (Rom 1:19-20a)
Hur mycket kan man veta om Gud - utan att ha tillgång till Hans Ord? Det är en spännande frågaq, och inte minst i den aktuella diskussionen om intelligent design pekar ju i den riktning att människan eftersom hon själv är smartare än slumpen inte kan räkna med att slumpen som skapare.
Men Paulus går längre. Han säger att den kunskap - de slutsatser en människa eller ett folk kan dra om Skaparen utifrån skapelsen - är tillräcklig för att de har ett moraliskt ansvar. Därför är de utan ursäkt (Rom 1:120b).
Det är ett budskap som jag behöver ta in, och tillämpa i mitt möte med människor som inte delar den kristna tron. Också de har ett ansvar inför sin Skapare, men också de har en möjlighet att dra vissa slutsatser, utan att öppna Bibeln.
"Lösningen" kommer man aldrig åt utanför Bibeln - utanför den särskilda uppenbarelsen.
Guds rättfärdighet
Ett helt centralt begrepp i början av Romarbrevet är begreppet Guds rättfärdighet (1:17; 3:5, 21, 22, 25, 26). Men förslagen om hur begreppet ska förstås (och översättas) skiljer sej ganska mycket åt.
En del menar att språket är obegripligt för människor idag och att orden måste ersättas. Jag är inte så säker. Men visst måste de förklaras.
Luthers upptäckt var att Paulus i Rom 1:17) inte talar om en rättfärdighet som Gud kräver, utan en Han ger. Sant.
Men i begreppet finns en vidare betydelse. Guds rättfärdighet är både något Gud är och något han ger. Det är både en egenskap och ett tillstånd. Guds rättfärdighet = Gud är rättfärdig respektive Guds rättfärdighet = Något Gud kan ge, eller tillräkna, någon annan.
Jag tycker det kan vara lite svårt att först.Försöker därför hitta andra exempel på ett liknande dubbelförhållande. Guds kraft kanske kan vara ett exempel: Gud är stark, mäktig, kapabel, och samtdigit kan Han ge sin kraft till en människa eller församling.
Guds kärlek? Guds helighet? Kanske också de fungerar på samma sätt. Och kan hjälpamej att förstå begreppet Guds rättfärdighet.
/Erik
tisdag 1 september 2009
Guds folk - omdefinierat?
Hur ska jag som kristen se på det judiska folkets plats i frälsningshistorien? Jag har inga färdiga svar. Har funderat en hel del på det, men tycker att det är ett ganska komplicerat kapitel.
Kanske kan studiet av Romarbrevet leda mej närmre ett bra svar. Mycket av debatten i exegetiska kretsar om Romarbrevet handlar om judendomen på den tiden - på engelska används begreppet Second Temple Judaism. En del vill till och med göra frågan om judarnas ställning till den mest centrala för Paulus i brevet. John Stott, vars kommentar kan rekommenderas, vill inte gå så långt men tror att Paulus haft ett dubbelt syfte med sin tjänst:
Det första syftet är: The justification of guilty sinners by God's grace alone in Christ alone through faith alone, irrespective of either status or works (s 35).
Och det andra: The consequent redefinition of the people of God, no longer according to descent, circumcision or culture, but according to faith in Jesus, so that all believers are true children of Abraham, regardless of their ethnic origen or religious practise (s 36).
/Erik
John Stott, The Message of Romans, Bible Speaks Today, Inter-Varsity Press, Leicester 1994.
söndag 30 augusti 2009
Homosexualitet (Rom 1)
Tre olika reaktioner på den undervisningen möter vi inom kyrkan idag:
1) Att hävda att det finns överordnade principer som står över Bibelns konkreta undervisning på en rad områden
2) Att hävda att Paulus skriver om något annat, t ex pedofili eller homosexuell otrohet.
3) Att hävda att homosexualitet är en syndens konskevens och utlevd är den i sej synd.
Problemet med de första två förhållningssätten är att de är falska och överger människor i ett just så hopplöst läge som Paulus beskriver för hela mänskligheten i Rom 1:18-32.
Problemet med den tredje är att den går helt emot vad samhället driver.
Det är en enorm utmaning att stå för den bibliska sanningen, utan att upplevas som kärlekslös. Men bakom de starka reaktionerna mot dem som står för den tredje reaktionen ovan tror jag ligger en ännu starkare ovilja att acceptera hela Paulus undervisning i avsnittet. Paulus säger ju att alla människor står med skuld inför sin Skapare.
/Erik
Romarbrevets tema (Rom 1)
Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. Rättfärdighet från Gud uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro.
Evangeliet - de goda nyheterna - handlar om Guds kraft, om tro och om Guds rättfärdighet. Vart och ett av de tre begreppen är värda en utläggning. Eller några predikningar. Men...
...de ord som jag inte riktigt kommer runt eller förbi är Jag skäms inte. Varför skriver Paulus att han inte skäms? Fängslad, slagen, stenad... Nä, att han inte skäms förstår jag mer än väl. Undrar egentligen varför han ens behöver skriva det. Men mer utmanande blir frågan: Hur tillämpar jag det bibelordet? Blir mitt spontana gensvar: "Inte jag heller!" eller blir det en gnagande oro i mej "Jag skäms..."
På intet sätt tror jag Paulus ville väcka oron. Det är en frimodig uppmaning. Det finns inget att skämmas för!
/Erik
Ps Till det där med först juden och sedan greken får jag återkomma senare.
lördag 29 augusti 2009
Längtar till Italien (Rom 1)
Jag är inte lika övertygad. Paulus vill inte bara Rom, han längtar dit. Han ber Gud att han ska få tillfälle. Paulus bär det kristna i Rom i sitt hjärta. Därför vill han träffa dem i deras hemstad (några har han redan träffat på andra platser under sina resor). Han vill komma till Rom och dela med sej (v 11). Men inte bara det, han vet också att i gemenskapen mellan kristna finns tröst (v 12) att hämta.
Att läsa om Paulus längtan till Rom slår an några strängar i mej. Jag känner igen längtan - jag lever med en sådan längtan. För mejär det ett längtan att återkomma till Sverige. Jag saknar mina kristna syskon där och längtar efter att få hämta tröst ur gemenskapen. Och, ännu starkare, är det min önskan att få predika evangeliet också i Sverige.
/Erik
Paulus i nytt ljus?
torsdag 27 augusti 2009
Emerging Church
onsdag 26 augusti 2009
A book you'll actually read
"Ett avfall utan motstycke"
Jag kämpar med att ta in det profetens skriver. Hur kunde folket - utvalt och älskat av Gud - så vända honom ryggen? Läsa gärna Jer 5:1-5; 6:13-21; 7:1-7 och 9:12-16. Eller läs hela kapitlen. Det är ingen lätt läsning.
Två kopplingar gjorde jag när jag läste. Dels till Rom 1:18-32. Jag läser ju Romarbrevet nu i höst Lika härlig som första halvan av kapitel ett är, lika svår tycker jag andra halvan är. Och dels till degans situation i Sverige och västvärlden. Så mycket liknar idag situationen GT:s profeter levde i - inte minst inom Kyrkan.
/Erik
Skickade Paulus e-post?
Under många århundraden skrev man sedan sitt namn (avsändarens) längst ner i breven. Men jag konstaterade när jag läste Romarbrevets öppning att vi nu är tillbaka vid det antika formatet. De allra flesta brev jag får är e-post. När det plingar till i den elektroniska inkorgen så ser jag först vem det är ifrån och så en kort hälsning eller överskrift. Nästan precis som när kuriren nådde Rom med en epistel från aposteln.
Vad mer kan sägas är att Paulus i Romarbrevets inledning skriver mer och tätate än i någon annan brevöppning. Han presenterar sej grundligare och på ett sätt som både visare auktoritet - kallad till apostel och avskild för Guds evangelium. Apostel det är auktoritet. Men det är inte Paulus' egen autkoritet, vilket han stryker under genom att presentera sej som Kristus' Jesus' tjänare. Han är "tjänare" (eller kanske mer ordagrant "slav") och är helt underordnad och står i någon annans tjänst.
Hur skulle jag presentera mej själv? Vågar jag se på min kallelse och mitt uppdrag lika frimodigt som Paulus? Och lika trosvisst?