Som blodet i kroppen

Det är redan ett år sedan en kollega sa till mig att jag borde läsa Per Munchs Som blodet i kroppen. Jag vet inte varför jag inte beställde boken genast. Men nu har jag i alla fall läst den. Den är på danska - trots att titeln liknar svenska.

Per Munch är danska präst och tidigare missionär i Kenya. Under tre månader gjorde han en studieresa i Kenya och Etiopien just för att undersöka hur de kristna han mötte bad. Vad karaktäriserade deras bönevanor och vad fyllde deras böner? Det är spännande att läsa Munchs redogörese, som är en blandning av berättelse, egen reflektion och teologiskt studium. Det är lätt att följa framställningen, och det är både utmanande och uppmuntrande att läsa om kristna syskons böner.

Mest fastnade jag för ett kapitel om morgonbön. Munch finner några gemensamma drag i morgonbönerna hos dem han samtalat med:
1. Tack för nattens beskydd
2. Bön för dagens nödvändigheter
3. Bön för grannar och andra som har särskilt behov av förbön, och för kyrkan och dess medarbetare
4. Bön för landet och regeringen

Att tacka för nattens beskydd och god sömn har blivit viktigare för mig än det varit tidigare. Kanske för att jag haft perioder med sämre sömn, och vet hur svårt det kan vara.

Men inför de andra tre punkterna känner jag att det ofta är en slarvig morgonbön jag har. Och som starten på dagen är blir - allt för ofta - fortsättningen.

Jag längtar efter mer bön i mitt liv. Munchs bok får mig inte att känna mig misslyckad, utan ökar min längtan. Det är ett gott betyg för en bok om bön.

/Erik

Munch, Per Som blodet i kroppen. Bønsliv fra syd til nord, Logos media & ELM forlag 2010, 168 sidor.