tisdag 20 september 2011

Tankar om en 1900-talsmartyr

Under några dagar denna vecka har jag tid att läsa, tänka, visionera. jag har längtat efter de här dagarna, särskilt eftersom de senaste veckorna varit överfulla och jag har suttit i så många möten att jag tror det skulle räcka för ett kvartal. Och nu när mina "tomma" dagar kommit är också mina tankar ganska tomma. En lätt trött het och viss modlöshet sätter in.

Men jag har i alla fall ägnat en eftermiddag åt att läsa Martin Linds bok om Dietrich Bonhoffer som kom för ett par år sedan. Mina förväntningar var nog inte så höga. Jag gillar Bonhoeffer, men är inte så imponerad av Martin Lind som kyrkoman. Men det var ändå intressant läsning. Det märkliga med Bonhoeffer är ju att både liberala och konservativa teologer läser honom, gillar honom och tycker att han tycker som dem.

En tendens som jag tror andra också uppmärksammas är att den första gruppen läser Bonhoeffers hela produktion med hans fängelsebrev som glasögon (se t ex Lind s 7), medan den senare gruppen läser fängelsebreven med utgångspunkt av hans tidigare skrifter - och då kanske främst Liv i gemenskap och Efterföljelse.

Linds bok är lite av biografi och lite av teologi. Blandningen är bara delvis lyckad, men samtidigt nästan oundviklig när det gäller en person som i så stor grad präglades av sin kontext. Lind lyfter på ett fint sätt fram hur viktiga Bonhoeffers utlandsvistelser, särskilt studietiderna i Italien och USA samt pastorstiden i Barcelona, var för hans teologiska utveckling. Ur svenskt perspektiv är det förstås också intressant med Bonhoeffers resa till vårt land (s 91-94).

Men så mycket av Bonhoeffers skärpa tycker jag inte Lind får fram i sitt porträtt. Och av Bonhoeffers strävan efter att alltid leva och verka helhjärtat försvinner lite.

För den som vill lära känna Bonhoeffer finns det bättre alternativ, men tyvärr inte så mycket på svenska. Läs gärna Dietrich Bonhoeffer. Perspektiv på hans liv, teologi och kyrkokamp. I den finns både ett kapitel om Bonhoeffers liv, men också några andra artiklar. Och på engelska (eller tyska) finns tegelstenen till biografi skriven av Bonhoeffers vän Eberhard Bethge.

/Erik

Bethge, Eberhard Dietrich Bonhoeffer. Theologe - Christ - Zeitgenossse. Eine biogaphie, Gütersloher Verlagshaus, ca 1100 sidor.

Johansson, Torbjörn (red) Dietrich Bonhoeffer. Perspektiv på hans liv, teologi och kyrkokamp, Församlingsfakultetens skriftserie nr 8, Församlingsförlaget, Göteborg 2007, 142 sidor.

Lind, Martin Dietrich Bonhoeffer. Tankar om en 1900-talsmartyr, Cordia, Örebro 2006, 193 sidor.

2 kommentarer:

  1. Intressant det Du skriver om Bonhoeffer ovan. Han har gjort djupt intryck på mig, men jag grunnar på vilken hans grundsyn är och vilken betydelse den har för att förstå hans senare produktion. Jag har förstått att hans Akt und Sein ska vara nyckeln till att komma hans grundläggande överväganden på spåren. Jag har beställt och nu fått boken på engelska, Act and Being, med den koncisa undertiteln Transcendental Philosophy and Ontology in Systematic Theology. Jag gissar att den inte är helt lättillgänglig liksom att den existentialistiska tonen är märkbar och att inflytandet från Barth är inte är försumbart. Likväl finns något djupt utmanande med Bonhoeffer.

    SvaraRadera
  2. Jo, Peter, de tidiga avhandlingarna är nog viktiga för att förstå Bonhoeffer, men de är inte särskilt lättillgängliga. Jag fick ge upp Sanctorum Communio för ett par år sedan, men ska väl försöka igen.
    Men jag tror också det finns en viktigt förändring hos Bonhoeffer i någon gång runt 1932-33 då hans syn på Skriften verkar utvecklas till ett större förtroende.

    SvaraRadera