Thurfjell om de postkristna svenskarna

Under sommaren har det kommit två böcker på svenska som från olika perspektiv studerar det sekulariserade Sverige. De senaste dagarna har jag läst dem och ska ge några korta noteringar i detta och föregående blogginlägg.

Först läste jag Magnus Malm sedan läste jag David Thurfjells Det gudlösa folket. De postkristna svenskarna och religionen. Thurfjell är religionshistoriker vid Södertörns högskola och tillhör själv den "sekulära, postkristna och urbana medelklass" som boken handlar om.

Många gånger sägs det att svenskarna är världens mest sekulariserade folk. Stämmer det?, frågar Thurfjell, och kommer nog framtill att sekulariseringen snarare än ett bortskaffande av religiositet handlar om en förändring som ska ses mot bakgrund av "den subjektiva vändningen [...] i den moderna kulturen" (s 35). Minskad kyrklighet betyder inte minskad religiositet.

Thurfjell undersöker sedan i varsitt kapitel tre arv som svenskarna lever med; från kristendomen, upplysningen och esoterismen. Vidare ställer han frågan om varför buddhismen är attraktiv och islam motsatt i två kapitel. Kristendomen som pinsam lyfts i ett avsnitt. Bokens sista kapitel heter "Ett postkristet habitus: Avlagringar av kristendom bortom ritual och bekännelse" och i det försöker författaren beskriva hur kristendomen trots allt fortsatt präglar svensk identitet.

Det är spännande läsning. Mycket nytt lärde jag mig och nya insikter fick jag i avsnittet om arvets från upplysningen och esoterismen. Och svaret på varför buddhismen är så populär är nästan provocerande: Den form av buddhism som uppskattas i Västerlandet är formad av Västerlandet (!). "Det bör här understrykas att denna reformerade buddhismform givetvis inte är den enda formen av buddhism som finns. I Asien har den sannolikt aldrig varit mer än en relativt begränsad rörelse bland vissa skikt av den urbana medelklassen." (s 181-182)

Thurfjell kan tala om "kollektiv minnesförlust" (s 254) när han beskriver postkristna svenskar.  Och där finns något av det mest spännande i Thurfjells analys. De verkar vara så att man väljer att inte koppla sin identitet till den kyrka man genom medlemskap tillhör och vilken varit med att forma nationen Sverige. Man värjer sig för att kallas kristen eller religiös.

Det gudlösa folket är välskriven och välkommen.

/ErikJA

David Thurfjell Det gudlösa folket. De postkristna svenskarna och religionen, Molin & Sorgenfrei Förlag 2015, 295 s.