I boken
Inte undra på att han kallas Frälsaren har Max Lucado samlat en rad passionstids- och påskbetraktelser. I första delen "Orden" utläggningar av Jesus sju ord på korset. I andra delen, "Korset: Dess vittnen" betraktelser i korsets närhet och i den tredje delen om korsets visdom handlar det om korsets konsekvenser.

Det är inte en samlad genomgång, i stil med Agne Nordlanders
Korsets mysterium,
och därför är det svårt att begära att Lucado ska bli heltäckande. Men
det ska Lucado ha att han fångar nåden! Om rövaren på korset avslutar
han: "Och det får mig också att le när jag tänker på att en flinande
före detta straffånge går omkring på de gyllene gatorna. En som vet mer
om nåd än tusen teologer." (s 32)
Två andra betraktelser som jag fastnar för är utläggningen av "Kvinna, se din son". Det handlar om avskedets smärta. Den smärtan hör livet till, den smärtan hör tjänsten till. Den smärtan vänjer jag mig aldrig vid - och under mina år som utlandsmissionär, med alla
adjö, så växte bilden för mig av himlen som platsen utan avsked. Dit längtar jag.
Och så skriver Lucado i avsnittet "Budbärare i miniatyr" om tårar. "Prinicpen är enkel; när orden saknas som mest, så passar tårar som bäst."
/ErikJA
Lucado, Max
Inte undra på att han kallas Frälsaren, Gospel Media, Örebro 2010, 160 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar