Luthers psaltarutläggning

Helmer Ringgren skriver om Luthers psaltarutläggningar i Svensk Exegetisk Årsbok från 1985. Ringgren konstaterar att det finns ett rikt material att studera, ända från Luthers tidiga psaltarutläggning från 1513-1515 till det slutliga översättningen i Bibeln från 1545. Det är ett material som inbjuder dels till at undersöka Luthers teologisk utveckling och dels hur Luther fungerar som exeget.

Ringgren, själv en "modern exeget" (s 58) ger Luther ett gott betyg när det gäller kunskaper i hebreiska. Luthers behandling av begreppen "hased" och "sela" ges som exempel. Luthers klassificering av psalmerna utifrån deras innehåll är Ringgren inte imponerad av. "Detta är väl inte riktigt Gunkels Gattungen, och framför allt vet Luther ingenting om Sitz im Leben. Klassificeringen är gjord efter innehållet och är som sådan vettig nog." (s 53) Man kan i och för sig fråga hur mycket vi verkligen vet om Sitz im Leben så här 500 år senare - men visst har det funnits många teorier.

Ringgren ger några exempel på Luthers tolkningar, som oftast är kristologiska, och konstaterar att Luthers läsning utgår från en teologisk helhetssyn - där ibland detaljerna hanteras ganska fritt. Men Ringgren skriver också: "Genomgående följer Luther principen att utlägga skrift med skrift. Det gör vi moderna exegeter också." (s 58) Att resultaten för Luther och moderna exegeter blir olika förklarar Ringgren med hur man väljer paralleller. Luther läser med "en teologisk helhetsbild av den bibliska åskådningen, och i den helhetsbilden ingår naturligtvis också NT, medan vi i regel sttannar inom GT:s gränser." (s 59) Luther utgår också från sin reformatoriska grundsyn, som sätter Kristus i centrum - Ringgren skriver: "Det är Kristus som talar i Psalmerna eller låter psalmisten tala, och det är undervisning för Kristi kyrka och dess medlemmar som ges." (s 59)

Ringgrens artikel är intressant och visar på Luthers kvaliteter som bibelutläggare. I våras arbetade jag med Luthers Stora galaterbrevskommentar utifrån frågeställingen om skulle kunna kallas bibelkommentar utifrån moderna kriterier - och fann att den motsvarar många av de kriterier som ställs på kommentarer också idag.

/Erik

Ringgren, Helmer "Luthers psaltarutläggning" s 49-59 i Svensk Exegetisk Årsbok årg 50, Uppsala 1985.