Ett helt centralt begrepp i början av Romarbrevet är begreppet Guds rättfärdighet (1:17; 3:5, 21, 22, 25, 26). Men förslagen om hur begreppet ska förstås (och översättas) skiljer sej ganska mycket åt.
En del menar att språket är obegripligt för människor idag och att orden måste ersättas. Jag är inte så säker. Men visst måste de förklaras.
Luthers upptäckt var att Paulus i Rom 1:17) inte talar om en rättfärdighet som Gud kräver, utan en Han ger. Sant.
Men i begreppet finns en vidare betydelse. Guds rättfärdighet är både något Gud är och något han ger. Det är både en egenskap och ett tillstånd. Guds rättfärdighet = Gud är rättfärdig respektive Guds rättfärdighet = Något Gud kan ge, eller tillräkna, någon annan.
Jag tycker det kan vara lite svårt att först.Försöker därför hitta andra exempel på ett liknande dubbelförhållande. Guds kraft kanske kan vara ett exempel: Gud är stark, mäktig, kapabel, och samtdigit kan Han ge sin kraft till en människa eller församling.
Guds kärlek? Guds helighet? Kanske också de fungerar på samma sätt. Och kan hjälpamej att förstå begreppet Guds rättfärdighet.
/Erik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar