Efter att ha läst 70-80 sidor i Esbjörn Hagbergs Själavård vid köksbordet tyckte jag fortfarande att omslaget var det bästa med boken. Rödrutig som ICA-förlagets kokböcker. Men på den nittioförsta sidan inleds ett kapitel om det goda samtalet och jag tycker det blir mer intressant. Hagbergs skriver:
I det goda samtalet finns i stället plats att yttra de halvfärdiga tankarna, pröva den tes som man ännu inte gjort till sin. Det goda samtalet kan just vara att tänka högt, att för en stund leka med sina tankar, se vilka som bär och vilka som faller till marken när de blivit till ord. Det goda samtalet bär något preliminärt över sig.
Sådana samtal tror jag är viktigt. De är viktiga för mig. För att få pröva sina tankar, för att få höra inte bara vad andra tycker, utan lite hur de resonerar. I ett sådant samtal kan det preliminära formas till sådant som verkligen bär.
Ibland saknade jag sådana samtalsmiljöer när jag arbetade som missionär. Alltför ofta blev mina ord tagna på för stort allvar. Nu åter i Sverige gläds jag över goda samtal.
Och så läser jag vidare i Hagbergs bok. Kanske finner jag ytterligare några guldkorn?
/Erik
Hagberg, Esbjörn Själavård vid köksbordet, Libris, Örebro 2003, 237 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar